Chapter 32: Significations of Planets
Chapter 32: Significations of Planets
॥ ग्रहकारकत्वाध्यायः ॥
Graha-kaarakattva-adhyaayah.
Meaning:
The Chapter on the Significations of Planets.
The Chapter on the Significations of Planets.
The Sun (Surya Karakathwa)
Shloka 1
१. आत्मशक्त्यति तीक्ष्ण दुर्ग सुबलाश्चोष्णप्रभावाग्नयः
शैवोपासन धैर्य कण्टतरू राजाश्रयत्वं कटुः ॥
शैवोपासन धैर्य कण्टतरू राजाश्रयत्वं कटुः ॥
Aatma-shakty-ati teekshna durga subalaash-choshta-prabhaava-agnayah
Shaivo-paasana dhairya kanta-taruu raaja-ashrayatvam katuh.
Shaivo-paasana dhairya kanta-taruu raaja-ashrayatvam katuh.
Meaning:
The Sun signifies: Soul power (Atma Shakti), extreme sharpness/heat, fortresses, great strength, heat, influence/splendor, fire, worship of Shiva, courage, thorny trees, favor/shelter from the King, and pungent/bitter taste.
The Sun signifies: Soul power (Atma Shakti), extreme sharpness/heat, fortresses, great strength, heat, influence/splendor, fire, worship of Shiva, courage, thorny trees, favor/shelter from the King, and pungent/bitter taste.
Shloka 2
२. वृद्धत्वं पशुदौष्टयभूपितृ रुचि ज्ञानोदयच्योमदृक्
भीरुत्पन्न मनुष्यलोक चतुरश्रास्थि प्रतापास्तृणम् ।
भीरुत्पन्न मनुष्यलोक चतुरश्रास्थि प्रतापास्तृणम् ।
Vriddhatvam pashu-daushtya-bhuu-pitri ruchi gyaano-daya-vyoma-drik
Bheerutpanna manushya-loka chaturashra-asthi prataapaas-trinam.
Bheerutpanna manushya-loka chaturashra-asthi prataapaas-trinam.
Meaning:
Old age, wickedness of cattle, land, father, taste, rise of knowledge, skyward gaze, timidity (in some contexts) or causing fear, the world of mortals, square shape, bones (Asthi), valor/splendor, and grass.
Old age, wickedness of cattle, land, father, taste, rise of knowledge, skyward gaze, timidity (in some contexts) or causing fear, the world of mortals, square shape, bones (Asthi), valor/splendor, and grass.
Shloka 3
३. कुक्ष्युत्साहवनायनाक्षि गिरि संचाराश्चतुष्पान्नृपः
संचारो व्यवहार पित्ततपना वृत्ताकृतिर्नेत्र रुक् ॥
संचारो व्यवहार पित्ततपना वृत्ताकृतिर्नेत्र रुक् ॥
Kukshy-utsaaha-vana-ayana-akshi giri sanchaaraash-chatushpaan-nripah
Sanchaaro vyavahaara pitta-tapanaa vritta-akritir-netra ruk.
Sanchaaro vyavahaara pitta-tapanaa vritta-akritir-netra ruk.
Meaning:
Belly (Kukshi), enthusiasm, forest, migration/path (Ayana), eyes, wandering in mountains, quadrupeds, King, traveling, business/affairs, bile (Pitta), heat/burning, round shape, and eye disease.
Belly (Kukshi), enthusiasm, forest, migration/path (Ayana), eyes, wandering in mountains, quadrupeds, King, traveling, business/affairs, bile (Pitta), heat/burning, round shape, and eye disease.
Shloka 4
४. देहो दारु मनः शुचिः सकलदेशाधीश्वरत्वं ह्यरुक् ।
सौराष्ट्राधिपतित्व भूषण शिरोव्याधिश्च मुक्ताः खपः ॥
सौराष्ट्राधिपतित्व भूषण शिरोव्याधिश्च मुक्ताः खपः ॥
Deho daaru manah shuchih sakala-desha-adheeshvaratvam hy-aruk.
Sauraashtra-adhipatitva bhuushana shiro-vyaadhish-cha muktaah khapah.
Sauraashtra-adhipatitva bhuushana shiro-vyaadhish-cha muktaah khapah.
Meaning:
Body, wood/timber, mental purity, lordship over all countries, freedom from disease (health), lordship over Saurashtra (region), ornaments, head diseases, pearls (some texts attribute to Moon, but listed here), and Lord of the Sky (Khapa).
Body, wood/timber, mental purity, lordship over all countries, freedom from disease (health), lordship over Saurashtra (region), ornaments, head diseases, pearls (some texts attribute to Moon, but listed here), and Lord of the Sky (Khapa).
Shloka 5
५. ह्रस्वःपूवदिगीश ताम्ररुधिरे राज्यं च रक्तः पटः
पाषाणप्रकट प्रवर्तन नदीतीर प्रवालाभिधाः ॥
पाषाणप्रकट प्रवर्तन नदीतीर प्रवालाभिधाः ॥
Hrasvah-puurva-dig-eesha taamra-rudhire raajyam cha raktah patah
Paashaana-prakata pravartana nadee-teera pravaala-abhidhaah.
Paashaana-prakata pravartana nadee-teera pravaala-abhidhaah.
Meaning:
Short stature, Lord of the East, copper, blood, kingdom, red cloth, stones, public conduct/open behavior, river banks, and coral (Pravala).
Short stature, Lord of the East, copper, blood, kingdom, red cloth, stones, public conduct/open behavior, river banks, and coral (Pravala).
Shloka 6
६. मध्याह्न प्रबलत्व पूर्ववदनः स्याद्दीर्घरोषो रिपुग्रहः
सात्विक रक्त चन्दनपरत्व स्थूलतन्तू रवेः ।
सात्विक रक्त चन्दनपरत्व स्थूलतन्तू रवेः ।
Madhyaahna prabalatva puurva-vadanah syaad-deergha-rosho ripu-grahah
Saattvika rakta chandana-paratva sthuula-tantuu raveh.
Saattvika rakta chandana-paratva sthuula-tantuu raveh.
Meaning:
Strong at noon (Madhyahna), facing East, long-lasting anger, capturing enemies, Sattvic nature, red sandalwood, and coarse/thick threads/fibers. These belong to the Sun.
Strong at noon (Madhyahna), facing East, long-lasting anger, capturing enemies, Sattvic nature, red sandalwood, and coarse/thick threads/fibers. These belong to the Sun.
The Moon (Chandra Karakathwa)
Shloka 7
७. बुद्धिः पुष्पसुगन्ध दुर्गगमन व्याधिद्विजालस्यक-
श्लेष्मापस्मृति गुल्पभाव हृदयस्त्रीसौम्यपापाम्लकाः ॥
श्लेष्मापस्मृति गुल्पभाव हृदयस्त्रीसौम्यपापाम्लकाः ॥
Buddhih pushpa-sugandha durga-gamana vyaadhi-dvija-aasyaka-
Shleshma-apasmriti gulma-bhaava hridaya-stree-saumya-paapa-amlakaah.
Shleshma-apasmriti gulma-bhaava hridaya-stree-saumya-paapa-amlakaah.
Meaning:
Intelligence (Buddhi), flowers, perfumes/scents, going to forts/difficult places, disease, Brahmins, laziness (Alasya), Phlegm (Shleshma), epilepsy (Apasmara), enlargement of spleen/glands (Gulma), heart, women, gentle nature, sin (if afflicted), and sour taste.
Intelligence (Buddhi), flowers, perfumes/scents, going to forts/difficult places, disease, Brahmins, laziness (Alasya), Phlegm (Shleshma), epilepsy (Apasmara), enlargement of spleen/glands (Gulma), heart, women, gentle nature, sin (if afflicted), and sour taste.
Shloka 8
८. निद्रासौख्य जलस्वरूप रजतस्थूलेक्षु शीतज्वरा
यात्रा कूपतटाक मातृसमदृग्मध्याह्न मुक्ताक्षयाः ।
यात्रा कूपतटाक मातृसमदृग्मध्याह्न मुक्ताक्षयाः ।
Nidraa-saukhya jala-svaruupa rajata-sthula-ikshu sheeta-jvaraa
Yaatraa kuupa-tataaka maatri-sama-drig-madhyaahna muktaa-kshayaah.
Yaatraa kuupa-tataaka maatri-sama-drig-madhyaahna muktaa-kshayaah.
Meaning:
Sleep, happiness, watery nature, silver, thick sugarcane, cold fever/malaria, travel, wells, tanks/ponds, mother, impartial vision (Sama-drig), noon (some texts say midnight, here Madhyahna), pearls, and consumption (TB/Kshaya).
Sleep, happiness, watery nature, silver, thick sugarcane, cold fever/malaria, travel, wells, tanks/ponds, mother, impartial vision (Sama-drig), noon (some texts say midnight, here Madhyahna), pearls, and consumption (TB/Kshaya).
Shloka 9
९. धवल्यं कटिसूनकांस्य लवणाह स्वामनः शक्तयो
वापी वज्र शरन्मुहूर्त मुखकान्तिश्वेतवर्णोदराः ॥
वापी वज्र शरन्मुहूर्त मुखकान्तिश्वेतवर्णोदराः ॥
Dhavalyam kati-suuna-kaamsya lavana-aha svaa-manah shaktayo
Vaapee vajra sharan-muhuurta mukha-kaanti-shveta-varna-udaraah.
Vaapee vajra sharan-muhuurta mukha-kaanti-shveta-varna-udaraah.
Meaning:
Whiteness, waist, butcher(?)/flower, bell-metal (Kamsya), salt, self-mind-power, step-wells, diamonds (usually Venus, but listed here), Autumn (Sharad), a Muhurta (48 mins), facial luster, white color, and belly.
Whiteness, waist, butcher(?)/flower, bell-metal (Kamsya), salt, self-mind-power, step-wells, diamonds (usually Venus, but listed here), Autumn (Sharad), a Muhurta (48 mins), facial luster, white color, and belly.
Shloka 10
१०. गौरीभक्ती मधुप्रसाद परिहासाः पुष्टिगोधूमकाऽऽमोदाः
कान्तिमुखे मनोजव दधिप्रीती तपस्वी यशः ।
कान्तिमुखे मनोजव दधिप्रीती तपस्वी यशः ।
Gauree-bhaktee madhu-prasaada parihaasaah pushti-godhuumakaa-aamodaah
Kaanti-mukhe mano-java dadhi-preete tapasvee yashah.
Kaanti-mukhe mano-java dadhi-preete tapasvee yashah.
Meaning:
Devotion to Gauri (Goddess Parvati), honey, favor/grace, humor/joking, nourishment, wheat, pleasure, facial radiance, speed of mind, fondness for curds (Dadhi), asceticism (Tapasvi), and fame.
Devotion to Gauri (Goddess Parvati), honey, favor/grace, humor/joking, nourishment, wheat, pleasure, facial radiance, speed of mind, fondness for curds (Dadhi), asceticism (Tapasvi), and fame.
Shloka 11
११. लावण्यं निशि वीर्य पश्चिम मुखे विटक्षार कार्याप्तयः
प्रत्यग्दिक्प्रिय मध्यलोक नवरत्नानीहमध्यं वयः ॥
प्रत्यग्दिक्प्रिय मध्यलोक नवरत्नानीहमध्यं वयः ॥
Laavanyam nishi veerya pashchima mukhe vita-kshaara kaarya-aptayah
Pratyag-dik-priya madhya-loka nava-ratnaaneeha-madhyam vayah.
Pratyag-dik-priya madhya-loka nava-ratnaaneeha-madhyam vayah.
Meaning:
Beauty/Charm (Lavanya), strength at night, facing West, paramour (Vita), salt/alkali, achievement of work, fond of the West direction, the middle world (Earth), nine gems, and middle age.
Beauty/Charm (Lavanya), strength at night, facing West, paramour (Vita), salt/alkali, achievement of work, fond of the West direction, the middle world (Earth), nine gems, and middle age.
Shloka 12
१२. जीवो भोजन दूरदेशगमने लग्नंश्च दोर्व्याधयः
छत्राद्यञ्चितराज चिह्न सुफले सद्रक्त धातुस्तथा ।
छत्राद्यञ्चितराज चिह्न सुफले सद्रक्त धातुस्तथा ।
Jeevo bhojana duura-desha-gamane lagnam-shcha dor-vyaadhayah
Chatra-ady-anchita-raaja chinha suphale sad-rakta dhaatus-tathaa.
Chatra-ady-anchita-raaja chinha suphale sad-rakta dhaatus-tathaa.
Meaning:
Life (Jiva), food/eating, traveling to distant lands, the Ascendant (Lagna), diseases of the shoulders/arms, royal insignias like umbrellas (Chatra), good fruits, and blood tissue (Rakta Dhatu - though usually Mars, Moon rules blood fluid).
Life (Jiva), food/eating, traveling to distant lands, the Ascendant (Lagna), diseases of the shoulders/arms, royal insignias like umbrellas (Chatra), good fruits, and blood tissue (Rakta Dhatu - though usually Mars, Moon rules blood fluid).
Shloka 13
१३. मीनाध्या जलजाः सरीसृपदुकूले सद्विकासस्फुरत्
शुद्धस्तस्फटिकास्ततो मृदुलकं वस्त्रं त्वमी स्युर्विधौ ॥
शुद्धस्तस्फटिकास्ततो मृदुलकं वस्त्रं त्वमी स्युर्विधौ ॥
Meena-aadhyaa jalajaah sareesripa-dukuule sad-vikaasa-sphurat
Shuddha-sphatikaas-tato mridulakam vastram tvamee syur-vidhau.
Shuddha-sphatikaas-tato mridulakam vastram tvamee syur-vidhau.
Meaning:
Fish and other aquatic creatures, reptiles, silk/fine cloth (Dukoola), blooming/shining, pure crystal (Sphatika), and soft clothes. All these belong to the Moon.
Fish and other aquatic creatures, reptiles, silk/fine cloth (Dukoola), blooming/shining, pure crystal (Sphatika), and soft clothes. All these belong to the Moon.
Mars (Kuja Karakathwa)
Shloka 14
१४. सौर्य भूर्बलशस्त्रधारण जनाधीशत्व वीर्य क्षयाश्चोरो
आरामाधीपतित्वतूर्यरवनं प्रीती चतुष्पान्नृपा
युद्धविरोधशव्रव उदारा रक्तवस्तुप्रियः ।
मूर्खः कोपविदेशयानधृतयो घानाग्निवाग्वादताः ॥
आरामाधीपतित्वतूर्यरवनं प्रीती चतुष्पान्नृपा
युद्धविरोधशव्रव उदारा रक्तवस्तुप्रियः ।
मूर्खः कोपविदेशयानधृतयो घानाग्निवाग्वादताः ॥
Shaurya bhuur-bala-shastra-dhaarana jana-adheesha-tva veerya kshayaash-choro
Aaraama-adhipatitva-tuurya-ravanam preetee chatushpaan-nripaa
Yuddha-virodha-shatrava udaaraa rakta-vastu-priyah.
Muurkhah kopa-videsha-yaana-dhritayo ghaana-agni-vaag-vaadataah.
Aaraama-adhipatitva-tuurya-ravanam preetee chatushpaan-nripaa
Yuddha-virodha-shatrava udaaraa rakta-vastu-priyah.
Muurkhah kopa-videsha-yaana-dhritayo ghaana-agni-vaag-vaadataah.
Meaning:
Valor (Shaurya), land (Bhu), strength, carrying weapons, leadership of people, virility, loss (or waste), thief, ownership of gardens, sound of trumpets (Turya), affection, quadrupeds, king, war, opposition, enemies, generous, fond of red objects, foolish, anger, foreign travel, firmness, smell(?), fire, and verbal arguments.
Valor (Shaurya), land (Bhu), strength, carrying weapons, leadership of people, virility, loss (or waste), thief, ownership of gardens, sound of trumpets (Turya), affection, quadrupeds, king, war, opposition, enemies, generous, fond of red objects, foolish, anger, foreign travel, firmness, smell(?), fire, and verbal arguments.
Shloka 15
१५. विख्यातित्त्रः पुखङ्गकुन्त सचिवाश्चाङ्गस्फुटत्वं मणिः ।
पित्तेष्ण व्रण राजसेवनदिनव्यामे क्षण ह्रस्व रुग्
सुब्रह्मण्यजये युवा कटुनृपस्थाने कुजोवग्रहों
मांसाशी परदूषणं रिपुजयस्तिक्तं निशान्ते बलम् ॥
पित्तेष्ण व्रण राजसेवनदिनव्यामे क्षण ह्रस्व रुग्
सुब्रह्मण्यजये युवा कटुनृपस्थाने कुजोवग्रहों
मांसाशी परदूषणं रिपुजयस्तिक्तं निशान्ते बलम् ॥
Vikhyaatitrah pu-khadga-kunta sachivaash-cha-anga-sphutatvam manih.
Pitta-ushna vrana raaja-sevana-dina-vyaame kshana hrasva rug
Subrahmanya-jaye yuvaa katu-nripa-sthaane kujo-avagraho
Maamsa-aashee para-duushanam ripu-jayas-tiktam nisha-ante balam.
Pitta-ushna vrana raaja-sevana-dina-vyaame kshana hrasva rug
Subrahmanya-jaye yuvaa katu-nripa-sthaane kujo-avagraho
Maamsa-aashee para-duushanam ripu-jayas-tiktam nisha-ante balam.
Meaning:
Sword (Khadga), spear (Kunta), minister, clarity of limbs, gems, Bile (Pitta), heat, wounds/ulcers, serving the king, day, sky, moment (Kshana), short, disease, Lord Subrahmanya (Kartikeya), youth, pungent, royal place, obstacle/drought, meat-eater, slandering others, victory over enemies, bitter taste, and strength at the end of the night.
Sword (Khadga), spear (Kunta), minister, clarity of limbs, gems, Bile (Pitta), heat, wounds/ulcers, serving the king, day, sky, moment (Kshana), short, disease, Lord Subrahmanya (Kartikeya), youth, pungent, royal place, obstacle/drought, meat-eater, slandering others, victory over enemies, bitter taste, and strength at the end of the night.
Shloka 16
१६. हेमग्रीष्म पराक्रमारिपुबलं गाम्भीर्य शौर्ये पुमान् ।
शीलं ब्रह्मपरश्वधौ वनचरो ग्रामाधिनाथत्वता ।
राजालोकन मूत्रकृच्छ चतुरश्रस्वर्णकाराः खलो
दग्धस्थान सुभोजने कृशधनुर्विद्या प्रवीणत्वते ॥
शीलं ब्रह्मपरश्वधौ वनचरो ग्रामाधिनाथत्वता ।
राजालोकन मूत्रकृच्छ चतुरश्रस्वर्णकाराः खलो
दग्धस्थान सुभोजने कृशधनुर्विद्या प्रवीणत्वते ॥
Hema-greeshma paraakrama-ripu-balam gaambheerya shaurye pumaan.
Sheelam brahma-parashvadhau vana-charo graama-adhinaathatvataa.
Raaja-alokana muutra-kricchra chaturasra-svarnakaaraah khalo
Dagdha-sthaana subhojane krisha-dhanur-vidyaa praveenatvate.
Sheelam brahma-parashvadhau vana-charo graama-adhinaathatvataa.
Raaja-alokana muutra-kricchra chaturasra-svarnakaaraah khalo
Dagdha-sthaana subhojane krisha-dhanur-vidyaa praveenatvate.
Meaning:
Gold, Summer (Grishma), valor, enemy's strength, depth (Gambhirya), male, character, axe (Parashu), forest wanderer, village headman, seeing the king, painful urination (Mutrakricchra), square shape, goldsmiths, wicked, burnt place, good food, thin, and expertise in archery (Dhanur-vidya).
Gold, Summer (Grishma), valor, enemy's strength, depth (Gambhirya), male, character, axe (Parashu), forest wanderer, village headman, seeing the king, painful urination (Mutrakricchra), square shape, goldsmiths, wicked, burnt place, good food, thin, and expertise in archery (Dhanur-vidya).
Shloka 17
१७. रक्तं ताम्र विचित्रवस्त्र यमदिग्वक्लै च तिद्दिक्प्रियः
कामक्रोध परापवाद गृहसैन्येशाः शतम्न्नोः कुजः ।
सामभ्रातृकुठार दुष्टमृगनेतृत्व स्वतन्त्राग्रहः
क्षेत्रं दण्डपतित्व नागभुवने वाक्चित्तचाञ्चल्यता ॥
कामक्रोध परापवाद गृहसैन्येशाः शतम्न्नोः कुजः ।
सामभ्रातृकुठार दुष्टमृगनेतृत्व स्वतन्त्राग्रहः
क्षेत्रं दण्डपतित्व नागभुवने वाक्चित्तचाञ्चल्यता ॥
Raktam taamra vichitra-vastra yama-dig-vaktrai cha tad-dik-priyah
Kaama-krodha para-apavaada griha-sainyeshaah shataghnooh kujah.
Saama-bhraatri-kuthaara dushta-mriga-netritva svatantra-agrahah
Kshetram danda-patitva naaga-bhuvane vaak-chitta-chaanchalyataa.
Kaama-krodha para-apavaada griha-sainyeshaah shataghnooh kujah.
Saama-bhraatri-kuthaara dushta-mriga-netritva svatantra-agrahah
Kshetram danda-patitva naaga-bhuvane vaak-chitta-chaanchalyataa.
Meaning:
Blood, copper, variegated clothes, facing South (Yama's direction), fond of the South, desire, anger, scandal of others, house, army commander, "Shataghni" (weapon killing hundreds), Mars. Sama Veda, brothers, axe, leader of wild animals, independent/obstinate, land/field (Kshetra), magistrate/punisher (Danda-pati), Snake world, fickleness of speech and mind.
Blood, copper, variegated clothes, facing South (Yama's direction), fond of the South, desire, anger, scandal of others, house, army commander, "Shataghni" (weapon killing hundreds), Mars. Sama Veda, brothers, axe, leader of wild animals, independent/obstinate, land/field (Kshetra), magistrate/punisher (Danda-pati), Snake world, fickleness of speech and mind.
Shloka 18
१८. वाहारोहण रक्तदर्शन असृक्संशोषणान्येवमन्ये च
अनेक सुसंज्ञका बुधवारै भौंमस्य तूक्ता अलम् ।
अनेक सुसंज्ञका बुधवारै भौंमस्य तूक्ता अलम् ।
Vaaha-arohana rakta-darshana asrik-samshoshanaany-evam-anye cha
Aneka su-samgyakaa budha-vaarai bhaumasya tuuktaa alam.
Aneka su-samgyakaa budha-vaarai bhaumasya tuuktaa alam.
Meaning:
Riding vehicles, seeing blood, drying up of blood, and many other significations are attributed to Mars by the wise.
Riding vehicles, seeing blood, drying up of blood, and many other significations are attributed to Mars by the wise.
Mercury (Budha Karakathwa)
Shloka 19
१९. विद्याधीश तुरङ्ग कोशगणित ज्ञानानि वाक्यद्विजाः
पादातं लिपिलेख्य नूतनपट प्रसाद काराहरित् ॥
पादातं लिपिलेख्य नूतनपट प्रसाद काराहरित् ॥
Vidyaa-adheesha turanga kosha-ganita gyaanaani vaakya-dvijaah
Paadaatam lipi-lekhya nuutana-pata prasaada kaaraa-harit.
Paadaatam lipi-lekhya nuutana-pata prasaada kaaraa-harit.
Meaning:
Lord of education (Vidya), horses, treasury, mathematics, knowledge, speech, Brahmins (scholars), infantry, scripts (Lipi), writing, new clothes, construction of palaces/temples, and green color.
Lord of education (Vidya), horses, treasury, mathematics, knowledge, speech, Brahmins (scholars), infantry, scripts (Lipi), writing, new clothes, construction of palaces/temples, and green color.
Shloka 20
२०. शिल्पज्योतिष तीर्थयात्रा सुवचप्रासङ्ग देवालया
वाणिज्यं वरभूषणं मृदुवचो वेदान्त मातामहाः ।
दुःस्वप्नं च नपुंसकोत्तरमुखे चर्मार्द्रकां स्यादयो
वैराग्यर्तु विचित्रहर्म्यभिषजः कण्ठाभिचारौ शिशुः ॥
वाणिज्यं वरभूषणं मृदुवचो वेदान्त मातामहाः ।
दुःस्वप्नं च नपुंसकोत्तरमुखे चर्मार्द्रकां स्यादयो
वैराग्यर्तु विचित्रहर्म्यभिषजः कण्ठाभिचारौ शिशुः ॥
Shilpa-jyotisha teertha-yaatraa suvacha-praasanga devalayaa
Vaanijyam vara-bhuushanam mridu-vacho vedaanta maataamahaah.
Duh-svapnam cha napumsako-ttara-mukhe charma-ardrakaam syaadayo
Vairaagya-ritu vichitra-harmya-bhishajah kantha-abhichaarau shishuh.
Vaanijyam vara-bhuushanam mridu-vacho vedaanta maataamahaah.
Duh-svapnam cha napumsako-ttara-mukhe charma-ardrakaam syaadayo
Vairaagya-ritu vichitra-harmya-bhishajah kantha-abhichaarau shishuh.
Meaning:
Sculpture/Architecture (Shilpa), Astrology (Jyotisha), pilgrimage, eloquent discourse, temples, trade/commerce, best ornaments, soft speech, Vedanta, maternal grandfather, bad dreams, eunuch, facing North, skin, wetness(?), bronze(?), renunciation (Vairagya), seasons (Ritu), beautiful mansions, doctors (Bhishak), throat, black magic (Abhichara), and child (Shishu).
Sculpture/Architecture (Shilpa), Astrology (Jyotisha), pilgrimage, eloquent discourse, temples, trade/commerce, best ornaments, soft speech, Vedanta, maternal grandfather, bad dreams, eunuch, facing North, skin, wetness(?), bronze(?), renunciation (Vairagya), seasons (Ritu), beautiful mansions, doctors (Bhishak), throat, black magic (Abhichara), and child (Shishu).
Shloka 21
२१. तिर्यग्दृष्टि सुवर्गलोकविनया ज्ञातिर्भयो नर्तनं
भक्तिर्हासमति प्रभातबलहेमन्ताः कसाणः शमः ।
नाभीगोव्रसमृद्धि मिश्रम पदार्थान्यान्ध्रभाषाधिपो
विष्णोपासन शूद्रपक्षि सहजा भाषाचमत्कारता ॥
भक्तिर्हासमति प्रभातबलहेमन्ताः कसाणः शमः ।
नाभीगोव्रसमृद्धि मिश्रम पदार्थान्यान्ध्रभाषाधिपो
विष्णोपासन शूद्रपक्षि सहजा भाषाचमत्कारता ॥
Tiryag-drishti su-varga-loka-vinayaa gyaatir-bhayo nartanam
Bhaktir-haasa-mati prabhaata-bala-hemantaah kashaanah shamah.
Naabhee-gotra-samriddhi mishrama padaarthaanya-andhra-bhaasha-adhipo
Vishno-paasana shuudra-pakshi sahaja bhaashaa-chamatkaarataa.
Bhaktir-haasa-mati prabhaata-bala-hemantaah kashaanah shamah.
Naabhee-gotra-samriddhi mishrama padaarthaanya-andhra-bhaasha-adhipo
Vishno-paasana shuudra-pakshi sahaja bhaashaa-chamatkaarataa.
Meaning:
Sideways glance (Tiryag-drishti), heaven, humility, relatives/kinsmen, fear, dancing, devotion, humor/wit, strength at dawn, Hemanta season (Early Winter), scratching/itching(?), peace (Shama), navel, prosperity of lineage, mixed substances, Lord of Andhra language (Telugu?), worship of Vishnu, Shudras, birds, younger siblings (Sahaja), and linguistic brilliance.
Sideways glance (Tiryag-drishti), heaven, humility, relatives/kinsmen, fear, dancing, devotion, humor/wit, strength at dawn, Hemanta season (Early Winter), scratching/itching(?), peace (Shama), navel, prosperity of lineage, mixed substances, Lord of Andhra language (Telugu?), worship of Vishnu, Shudras, birds, younger siblings (Sahaja), and linguistic brilliance.
Shloka 22
२२. काष्टार्थवणकर्म गोपुररजांस्युद्यान गुह्यौ समः
सौम्यो ग्रामचरः सम प्रकृतिको वायव्यकाष्ठाप्रियः ।
सत्पौराणिक शब्दशास्त्र सुमहा रत्नादि संशोधको
विद्वान्मातुल मन्त्रयन्त्र सुमहातन्त्रादिकाः सौम्यतः ।
सौम्यो ग्रामचरः सम प्रकृतिको वायव्यकाष्ठाप्रियः ।
सत्पौराणिक शब्दशास्त्र सुमहा रत्नादि संशोधको
विद्वान्मातुल मन्त्रयन्त्र सुमहातन्त्रादिकाः सौम्यतः ।
Kaashta-artha-vana-karma gopura-rajaamsy-udyaana guhyau samah
Saumyo graama-charah sama prakritiko vaayavya-kaashthaa-priyah.
Sat-pauraanika shabda-shaastra sumahaa ratna-adi samshodhako
Vidvaan-maatula mantra-yantra sumahaa-tantra-adikaah saumyatah.
Saumyo graama-charah sama prakritiko vaayavya-kaashthaa-priyah.
Sat-pauraanika shabda-shaastra sumahaa ratna-adi samshodhako
Vidvaan-maatula mantra-yantra sumahaa-tantra-adikaah saumyatah.
Meaning:
Wood/timber works, dust of towers/gates, gardens, private parts, even/neutral, gentle (Saumya), village wanderer, balanced nature (Sama Prakriti), fond of North-West direction (Vayavya), good Puranic knowledge, grammar (Shabda Shastra), scholar, testing of gems, learned man, maternal uncle (Matula), Mantras, Yantras, and great Tantras. These are from Mercury.
Wood/timber works, dust of towers/gates, gardens, private parts, even/neutral, gentle (Saumya), village wanderer, balanced nature (Sama Prakriti), fond of North-West direction (Vayavya), good Puranic knowledge, grammar (Shabda Shastra), scholar, testing of gems, learned man, maternal uncle (Matula), Mantras, Yantras, and great Tantras. These are from Mercury.
Jupiter (Guru Karakathwa)
Shloka 23
२३. भूदेव स्वगुरुस्वकर्मरथगो पादात निक्षेपका
मीमांसो निविवाजिमाहिष बृहद्गात्त्र प्रतापा यशः ।
तर्कज्योतिष पुत्रपौत्र जठरव्याधि द्विपात्संपदो
वेदान्त प्रपितामहादि पुरुषप्रसाद गोमेधिकाः ॥
मीमांसो निविवाजिमाहिष बृहद्गात्त्र प्रतापा यशः ।
तर्कज्योतिष पुत्रपौत्र जठरव्याधि द्विपात्संपदो
वेदान्त प्रपितामहादि पुरुषप्रसाद गोमेधिकाः ॥
Bhuudeva svaguru-svakarma-ratha-go paadaata nikshepakaa
Meemaamso nidhi-vaaji-maahisha brihad-gaatra prataapaa yashah.
Tarka-jyotisha putra-pautra jathara-vyaadhi dvipaat-sampado
Vedaanta prapitaamaha-adi purusha-prasaada gomedhikaah.
Meemaamso nidhi-vaaji-maahisha brihad-gaatra prataapaa yashah.
Tarka-jyotisha putra-pautra jathara-vyaadhi dvipaat-sampado
Vedaanta prapitaamaha-adi purusha-prasaada gomedhikaah.
Meaning:
Brahmins (Bhudeva), one's own Guru, one's duties, chariots, cows, infantry, deposits/savings, Mimamsa philosophy, treasure (Nidhi), horses, buffaloes, large body, valor, fame, Logic (Tarka), Astrology, sons, grandsons, stomach diseases, bipeds/wealth, Vedanta, great-grandfather, favor of elders, and Hessonite (Gomedh - usually Rahu, but listed here as per text).
Brahmins (Bhudeva), one's own Guru, one's duties, chariots, cows, infantry, deposits/savings, Mimamsa philosophy, treasure (Nidhi), horses, buffaloes, large body, valor, fame, Logic (Tarka), Astrology, sons, grandsons, stomach diseases, bipeds/wealth, Vedanta, great-grandfather, favor of elders, and Hessonite (Gomedh - usually Rahu, but listed here as per text).
Shloka 24
२४. न्येष्ठभ्रातृ पितामहेन्द्र शिशिरर्तृग्राणि रत्नं वणिग्
देहारोग्य विचित्त्रहर्म्य नृपसन्मानोरुदेवास्तपः ।
धानधर्म परोपकार समदृक् चादङमुखो वर्तुलं
पीतं ग्रामचरोत्तर प्रियसखान्दोलादि वाग्धोरणीः ॥
देहारोग्य विचित्त्रहर्म्य नृपसन्मानोरुदेवास्तपः ।
धानधर्म परोपकार समदृक् चादङमुखो वर्तुलं
पीतं ग्रामचरोत्तर प्रियसखान्दोलादि वाग्धोरणीः ॥
Jyeshtha-bhraatri pitaamahe-ndra shishirartu-graani ratnam vanig
Deha-arogya vichitra-harmya nripa-sanmaano-ru-devaas-tapah.
Daana-dharma paropakara sama-drik cha-udan-mukho vartulam
Peetam graama-charo-ttara priya-sakha-andola-adi vaak-dhoraneeh.
Deha-arogya vichitra-harmya nripa-sanmaano-ru-devaas-tapah.
Daana-dharma paropakara sama-drik cha-udan-mukho vartulam
Peetam graama-charo-ttara priya-sakha-andola-adi vaak-dhoraneeh.
Meaning:
Elder brother, grandfather, Indra, Shishira season (Late Winter), gems, merchant, bodily health, beautiful mansions, royal honor, thigh, Gods, penance, charity, righteousness (Dharma), philanthropy, impartial vision, facing North, round shape, yellow color, village wanderer, North direction, dear friends, swinging (palanquin), and eloquence/flow of speech.
Elder brother, grandfather, Indra, Shishira season (Late Winter), gems, merchant, bodily health, beautiful mansions, royal honor, thigh, Gods, penance, charity, righteousness (Dharma), philanthropy, impartial vision, facing North, round shape, yellow color, village wanderer, North direction, dear friends, swinging (palanquin), and eloquence/flow of speech.
Shloka 25
२५. मेदो मध्यपटौ नवीनगृहसौख्यं वृद्धमन्त्र द्विजास्तीर्थं
जानुसुवर्गलोक सरणं सौख्यप्रदानं गृहम् ।
धीः प्रज्ञाधिक काव्य गोपुरसभा सन्मोद सिंहासन
ब्रह्मस्थापन सार्वकाल बलमासाः पात्र वैडूर्यकौ ॥
जानुसुवर्गलोक सरणं सौख्यप्रदानं गृहम् ।
धीः प्रज्ञाधिक काव्य गोपुरसभा सन्मोद सिंहासन
ब्रह्मस्थापन सार्वकाल बलमासाः पात्र वैडूर्यकौ ॥
Medo madhya-patau naveena-griha-saukhyam vriddha-mantra dvijaas-teertham
Jaanu-suvarga-loka saranam saukhya-pradaanam griham.
Dheeh pragyaa-adhika kaavya gopura-sabhaa sanmoda simhaasana
Brahma-sthaapana saarva-kaala balamaasaah paatra vaiduuryakau.
Jaanu-suvarga-loka saranam saukhya-pradaanam griham.
Dheeh pragyaa-adhika kaavya gopura-sabhaa sanmoda simhaasana
Brahma-sthaapana saarva-kaala balamaasaah paatra vaiduuryakau.
Meaning:
Fat (Medas), waist cloth(?), happiness of a new house, old Mantras/Brahmins, pilgrimage, knees, going to heaven, granting happiness, house, intellect (Dhee), great wisdom, poetry, towers, assembly (Sabha), joy, throne (Simhasana), establishing Brahma (Vedic knowledge), strength at all times, month, vessel (Patra), and Cat's eye (Vaidurya - usually Ketu).
Fat (Medas), waist cloth(?), happiness of a new house, old Mantras/Brahmins, pilgrimage, knees, going to heaven, granting happiness, house, intellect (Dhee), great wisdom, poetry, towers, assembly (Sabha), joy, throne (Simhasana), establishing Brahma (Vedic knowledge), strength at all times, month, vessel (Patra), and Cat's eye (Vaidurya - usually Ketu).
Shloka 26
२६. अग्निष्टोम महा फलं मधुरसः सत्वं सुखासौख्यके
दीर्घ सौम्यपरोङ्गिते च कलकालङ्कारतन्त्रादिकः ।
वात श्लेष्म सुपुष्परागनिगमा भासामृदु प्रस्तरं
शैवोपासन नैष्टिकत्व चतुरंताख्य प्रयाणं गुरोः ॥
दीर्घ सौम्यपरोङ्गिते च कलकालङ्कारतन्त्रादिकः ।
वात श्लेष्म सुपुष्परागनिगमा भासामृदु प्रस्तरं
शैवोपासन नैष्टिकत्व चतुरंताख्य प्रयाणं गुरोः ॥
Agnishtoma mahaa phalam madhu-rasah sattvam sukha-asaukhyake
Deergha saumya-paro-ngite cha kala-kaalankaara-tantra-adikah.
Vaata shleshma su-pushparaaga-nigamaa bhaasaa-mridu prastaram
Shaivo-paasana naishthikatva chaturanta-akhya prayaanam guroh.
Deergha saumya-paro-ngite cha kala-kaalankaara-tantra-adikah.
Vaata shleshma su-pushparaaga-nigamaa bhaasaa-mridu prastaram
Shaivo-paasana naishthikatva chaturanta-akhya prayaanam guroh.
Meaning:
Great fruit of Agnishtoma sacrifice, sweet taste (Madhu), Sattva Guna, happiness and unhappiness(?), tall, gentle, understanding gestures, arts, time, ornaments, Tantra, Wind (Vata), Phlegm (Shleshma), Topaz/Yellow Sapphire (Pushparaga), Vedas (Nigama), gentle lustre, stone(?), worship of Shiva, rigid discipline (Naishthikatva), and journey to the four ends (Universe). These belong to Jupiter.
Great fruit of Agnishtoma sacrifice, sweet taste (Madhu), Sattva Guna, happiness and unhappiness(?), tall, gentle, understanding gestures, arts, time, ornaments, Tantra, Wind (Vata), Phlegm (Shleshma), Topaz/Yellow Sapphire (Pushparaga), Vedas (Nigama), gentle lustre, stone(?), worship of Shiva, rigid discipline (Naishthikatva), and journey to the four ends (Universe). These belong to Jupiter.
Venus (Shukra Karakathwa)
Shloka 27
२७. श्वेतच्छन्न सुचामराम्बर विवाहाया द्विपात्स्त्रीद्विजा
सौम्यश्वत कलन कामुक सुखहस्वाम्लपुष्पाज्ञकाः ।
कीर्ति यौवनगर्वयान रजताग्नेयप्रिय क्षारका
स्तिर्यग्दृक्कप पक्ष राजसदृढा मुक्ता यजुर्वैश्यकाः ॥
सौम्यश्वत कलन कामुक सुखहस्वाम्लपुष्पाज्ञकाः ।
कीर्ति यौवनगर्वयान रजताग्नेयप्रिय क्षारका
स्तिर्यग्दृक्कप पक्ष राजसदृढा मुक्ता यजुर्वैश्यकाः ॥
Shveta-cchanna suchaamara-ambara vivaaha-aaya dvipaat-stree-dvijaa
Saumya-shveta kalatra kaamuka sukha-hrasva-amla-pushpa-agyakaah.
Keerti yauvana-garva-yaana rajata-aagneya-priya kshaarakaa
Stiryag-drik-kapa paksha raajasa-dridhaa muktaa yajur-vaishyakaah.
Saumya-shveta kalatra kaamuka sukha-hrasva-amla-pushpa-agyakaah.
Keerti yauvana-garva-yaana rajata-aagneya-priya kshaarakaa
Stiryag-drik-kapa paksha raajasa-dridhaa muktaa yajur-vaishyakaah.
Meaning:
White umbrella, good chowries, clothes, marriage, income, bipeds, women, Brahmins, gentle, white, wife (Kalatra), lustful (Kamuka), happiness, short, sour, flowers, command, fame, youth, pride, vehicles, silver, South-East direction (Agneya), salt/alkali, sideways glance, cough(?), fortnights, Rajasic nature, firm, pearls, Yajur Veda, and Vaisyas (merchants).
White umbrella, good chowries, clothes, marriage, income, bipeds, women, Brahmins, gentle, white, wife (Kalatra), lustful (Kamuka), happiness, short, sour, flowers, command, fame, youth, pride, vehicles, silver, South-East direction (Agneya), salt/alkali, sideways glance, cough(?), fortnights, Rajasic nature, firm, pearls, Yajur Veda, and Vaisyas (merchants).
Shloka 28
२८. सौन्दर्य क्रयविक्रयाः सरससल्लापो जलस्थानकं
मातङ्ग स्तुरगो विचित्रकविता नृत्तं च मध्यं वयः ।
गीतं भोगकलव्र सौख्यमणयो हास्यप्रियः केचरो
भृत्यो भाग्यविचिनकान्ति सुकुमारा राज्यगन्धस्रजः ॥
मातङ्ग स्तुरगो विचित्रकविता नृत्तं च मध्यं वयः ।
गीतं भोगकलव्र सौख्यमणयो हास्यप्रियः केचरो
भृत्यो भाग्यविचिनकान्ति सुकुमारा राज्यगन्धस्रजः ॥
Saundarya kraya-vikrayaah sarasa-sallaapo jala-sthaanakam
Maatanga sturago vichitra-kavitaa nrittam cha madhyam vayah.
Geetam bhoga-kalatra saukhya-manayo haasya-priyah khecharo
Bhrityo bhaagya-vichitra-kaanti sukumaaraa raajya-gandha-srajah.
Maatanga sturago vichitra-kavitaa nrittam cha madhyam vayah.
Geetam bhoga-kalatra saukhya-manayo haasya-priyah khecharo
Bhrityo bhaagya-vichitra-kaanti sukumaaraa raajya-gandha-srajah.
Meaning:
Beauty, buying and selling, juicy/romantic conversation, watery places, elephants, horses, variegated poetry, dance, middle age, singing/music, enjoyment, wife, happiness, gems, fond of humor, moving in sky(?), servants, luck, strange lustre, delicate/soft (Sukumara), kingdom, scents, and garlands.
Beauty, buying and selling, juicy/romantic conversation, watery places, elephants, horses, variegated poetry, dance, middle age, singing/music, enjoyment, wife, happiness, gems, fond of humor, moving in sky(?), servants, luck, strange lustre, delicate/soft (Sukumara), kingdom, scents, and garlands.
Shloka 29
२९. वीणावेणु विनीद चारु गमदाष्टैश्वर्य चार्वङ्गता
स्वल्पाहार वसन्त भूषण बहुस्त्रीसंग्रह प्राङ्मुखाः ।
नेत्रं सत्यवचः कलानिपुणता रेतो जलक्रीडितो
गाम्भीर्याति शरयस्ततश्चसुखाद्य नाटकालकृतिः ॥
स्वल्पाहार वसन्त भूषण बहुस्त्रीसंग्रह प्राङ्मुखाः ।
नेत्रं सत्यवचः कलानिपुणता रेतो जलक्रीडितो
गाम्भीर्याति शरयस्ततश्चसुखाद्य नाटकालकृतिः ॥
Veenaa-venu vinoda chaaru gamada-ashta-aishvarya chaarv-angataa
Svalpa-aahaara vasanta bhuushana bahu-stree-sangraha praang-mukhaah.
Netram satya-vachah kalaa-nipunataa reto jala-kreedito
Gaambheerya-ati shayas-tatash-cha-sukha-adya naataka-alankritih.
Svalpa-aahaara vasanta bhuushana bahu-stree-sangraha praang-mukhaah.
Netram satya-vachah kalaa-nipunataa reto jala-kreedito
Gaambheerya-ati shayas-tatash-cha-sukha-adya naataka-alankritih.
Meaning:
Veena (lute), flute, entertainment, lovely walk, eight types of wealth (Ashta Aishwarya), beautiful limbs, spare diet, Spring season (Vasanta), ornaments, keeping many women, facing East, eyes, truthful speech, proficiency in arts, semen (Retas), water sports, depth of character, excess of happiness, drama (Nataka), and decoration/makeup.
Veena (lute), flute, entertainment, lovely walk, eight types of wealth (Ashta Aishwarya), beautiful limbs, spare diet, Spring season (Vasanta), ornaments, keeping many women, facing East, eyes, truthful speech, proficiency in arts, semen (Retas), water sports, depth of character, excess of happiness, drama (Nataka), and decoration/makeup.
Shloka 30
३०. केलीलोलक खण्डदेह मदन प्राधान्य सन्मान्यता
युक्तस्वेतपटप्रियो भरतशास्त्रं राजमुद्राप्रभुः ।
गौरीश्रीभजने रतिर्मृदुरतिक्लान्तो दिवामातृकः
काव्यादौ रचना प्रबन्ध चतुरः स्यान्नीलकेशः शुभम् ॥
युक्तस्वेतपटप्रियो भरतशास्त्रं राजमुद्राप्रभुः ।
गौरीश्रीभजने रतिर्मृदुरतिक्लान्तो दिवामातृकः
काव्यादौ रचना प्रबन्ध चतुरः स्यान्नीलकेशः शुभम् ॥
Kelee-lolaka khanda-deha madana praadhaanya sanmaanyataa
Yukta-shveta-pata-priyo bharata-shaastram raaja-mudraa-prabhuh.
Gauree-shree-bhajane ratir-mridur-ati-klaanto divaa-maatrikah
Kaavya-adau rachanaa prabandha chaturah syaan-neela-keshah shubham.
Yukta-shveta-pata-priyo bharata-shaastram raaja-mudraa-prabhuh.
Gauree-shree-bhajane ratir-mridur-ati-klaanto divaa-maatrikah
Kaavya-adau rachanaa prabandha chaturah syaan-neela-keshah shubham.
Meaning:
Playful/fickle, broken body(?), prominence of Cupid (Madana - lust), honor, fond of white clothes, dance/drama (Bharata Shastra), royal seal/authority, worship of Gauri and Lakshmi, sexual pleasure, gentle, very tired, day-mother(?), skilled in composing poetry/literature (Prabandha), black hair, and auspiciousness.
Playful/fickle, broken body(?), prominence of Cupid (Madana - lust), honor, fond of white clothes, dance/drama (Bharata Shastra), royal seal/authority, worship of Gauri and Lakshmi, sexual pleasure, gentle, very tired, day-mother(?), skilled in composing poetry/literature (Prabandha), black hair, and auspiciousness.
Shloka 31
३१. गुह्यंमूत्र सुनागलो कसरणे तत्त्रापराह्नां तथा
जामिनस्थलजं रहस्यमुदितं सर्वं वदेद्भार्गवात् ।
जामिनस्थलजं रहस्यमुदितं सर्वं वदेद्भार्गवात् ।
Guhyam-muutra su-naaga-loka-sarane tatra-aparaahnaam tathaa
Jaamina-sthala-jam rahasyam-uditam sarvam vaded-bhaargavaat.
Jaamina-sthala-jam rahasyam-uditam sarvam vaded-bhaargavaat.
Meaning:
Private parts, urine, going to the world of Snakes, afternoon, born of land(?), secrets. All these should be predicted from Venus (Bhargava).
Private parts, urine, going to the world of Snakes, afternoon, born of land(?), secrets. All these should be predicted from Venus (Bhargava).
Saturn (Shani Karakathwa)
Shloka 32
३२. जाड़यादि प्रतिबन्धकाश्वगजः चर्मायप्रमाणानि संक्लेशों
व्याधिविरोध दुःखमरण स्त्रीसौख्य दासीखराः ॥
व्याधिविरोध दुःखमरण स्त्रीसौख्य दासीखराः ॥
Jaadya-aadi pratibandhaka-ashva-gajah charma-aya-pramaanaani sanklesho
Vyaadhi-virodha duhkha-marana stree-saukhya daasee-kharaah.
Vyaadhi-virodha duhkha-marana stree-saukhya daasee-kharaah.
Meaning:
Laziness/Stupidity (Jadya), obstacles, horses, elephants, skin, income/gain(?), distress, disease, enmity, sorrow, death, happiness from women (low class), maidservants, and donkeys.
Laziness/Stupidity (Jadya), obstacles, horses, elephants, skin, income/gain(?), distress, disease, enmity, sorrow, death, happiness from women (low class), maidservants, and donkeys.
Shloka 33
३३. चण्डाला विकृताङ्गिनो वनचरा बीभत्सदानेश्वरा
वायुर्दाय नपुंसकान्त्यजखगास्त्रेताग्नि दासक्रियाः ।
आचारेतररिक्त पौरुष मृषावादित्व दीर्घर्धा निला
वृद्धास्नायुदिनान्त वीर्य शिशिरर्वत्यन्त कोपश्रमाः ॥
वायुर्दाय नपुंसकान्त्यजखगास्त्रेताग्नि दासक्रियाः ।
आचारेतररिक्त पौरुष मृषावादित्व दीर्घर्धा निला
वृद्धास्नायुदिनान्त वीर्य शिशिरर्वत्यन्त कोपश्रमाः ॥
Chandaalaa vikrita-angino vana-charaa beebhatsa-daaneshvaraa
Vaayur-daaya napumsaka-antyaja-khagaas-tretaa-agni daasa-kriyaah.
Aachaara-itara-rikta paurusha mrishaa-vaaditva deergha-ghnaanilaa
Vriddhaa-snaayu-dina-anta veerya shishirarv-atyanta kopa-shramaah.
Vaayur-daaya napumsaka-antyaja-khagaas-tretaa-agni daasa-kriyaah.
Aachaara-itara-rikta paurusha mrishaa-vaaditva deergha-ghnaanilaa
Vriddhaa-snaayu-dina-anta veerya shishirarv-atyanta kopa-shramaah.
Meaning:
Outcastes (Chandalas), deformed limbs, forest wanderers, terrifying donors(?), Wind (Vayu), longevity (Ayu), eunuchs, low-born, birds, Treta Agni(?), slavery/service, lack of good conduct, lack of manliness, lying, long-lasting anger(?), old age, tendons/nerves (Snayu), strength at end of day, Shishira season, extreme anger, and exertion/labor.
Outcastes (Chandalas), deformed limbs, forest wanderers, terrifying donors(?), Wind (Vayu), longevity (Ayu), eunuchs, low-born, birds, Treta Agni(?), slavery/service, lack of good conduct, lack of manliness, lying, long-lasting anger(?), old age, tendons/nerves (Snayu), strength at end of day, Shishira season, extreme anger, and exertion/labor.
Shloka 34
३४. कुक्षेनोदितकुण्डगोलक जनिर्मालिन्य वस्त्रं गृहं
तादृग्वस्तु मनोविचार खल मैत्री कृष्णपापानि च ।
क्रौर्यं भस्म च नील धान्यमणिलोहौदार्य सम्वत्सराः
शूद्रो विपितृकारकोऽन्य कुलविद्यासंग्रह पङ्गुता ॥
तादृग्वस्तु मनोविचार खल मैत्री कृष्णपापानि च ।
क्रौर्यं भस्म च नील धान्यमणिलोहौदार्य सम्वत्सराः
शूद्रो विपितृकारकोऽन्य कुलविद्यासंग्रह पङ्गुता ॥
Kukshe-nodita-kunda-golaka janir-maulinya vastram griham
Taadrig-vastu mano-vichaara khala maitree krishna-paapaani cha.
Krauryam bhasma cha neela dhaanya-mani-loha-audaarya samvatsaraah
Shuudro vipitri-kaarako-anya kula-vidyaa-sangraha pangutaa.
Taadrig-vastu mano-vichaara khala maitree krishna-paapaani cha.
Krauryam bhasma cha neela dhaanya-mani-loha-audaarya samvatsaraah
Shuudro vipitri-kaarako-anya kula-vidyaa-sangraha pangutaa.
Meaning:
Born of adultery (Kunda/Golaka), dirty clothes/house, similar mind/thoughts, friendship with the wicked, black sins, cruelty, ash (Bhasma), blue grains/gems/iron, generosity(?), years, Shudra, killer of father (Vipitri-karaka), learning from other clans/low people, and lameness.
Born of adultery (Kunda/Golaka), dirty clothes/house, similar mind/thoughts, friendship with the wicked, black sins, cruelty, ash (Bhasma), blue grains/gems/iron, generosity(?), years, Shudra, killer of father (Vipitri-karaka), learning from other clans/low people, and lameness.
Shloka 35
३५. तीक्ष्णं कम्बलवस्त्र पश्चिममुखे संजीवनोपायका
ऽधोदृष्टी कृषि जीवनायुध गृहज्ञातिर्बहिः स्थानकाः ।
ईशान्य प्रियजनागलोकपतने सग्राम संचारिता
शल्यं सीसकदुष्ट विक्रमतुरुष्का जीर्णतैलेऽपि च ॥
ऽधोदृष्टी कृषि जीवनायुध गृहज्ञातिर्बहिः स्थानकाः ।
ईशान्य प्रियजनागलोकपतने सग्राम संचारिता
शल्यं सीसकदुष्ट विक्रमतुरुष्का जीर्णतैलेऽपि च ॥
Teekshnam kambala-vastra pashchima-mukhe sanjeevano-paayakaa
Adho-drishtee krishi jeevana-ayudha griha-gyaatir-bahih sthaanakaah.
Eeshaanya priya-jana-naga-loka-patane sangraama sanchaaritaa
Shalyam seesaka-dushta vikrama-turushkaa jeerna-taile-api cha.
Adho-drishtee krishi jeevana-ayudha griha-gyaatir-bahih sthaanakaah.
Eeshaanya priya-jana-naga-loka-patane sangraama sanchaaritaa
Shalyam seesaka-dushta vikrama-turushkaa jeerna-taile-api cha.
Meaning:
Sharpness/Severity, woolen blanket (Kambala), facing West, means of livelihood, looking downwards (Adho-drishti), agriculture, weapons, house, kinsmen, outer places, North-East direction (usually Jupiter, maybe referencing something else here), falling to hell/snake world, battle, wandering, thorns/splinters (Shalya), lead (Seesaka), wicked valor, Turks (Turushka), and old/rancid oil.
Sharpness/Severity, woolen blanket (Kambala), facing West, means of livelihood, looking downwards (Adho-drishti), agriculture, weapons, house, kinsmen, outer places, North-East direction (usually Jupiter, maybe referencing something else here), falling to hell/snake world, battle, wandering, thorns/splinters (Shalya), lead (Seesaka), wicked valor, Turks (Turushka), and old/rancid oil.
Shloka 36
३६. दारुब्राह्मणतामसे च विषभूसंचार काठिन्यके
भीतिदीर्घनिषाद बैकृतशिरोजाः सर्वराज्यं भयम् ।
छागाद्या महिषादयो रतिरतो वस्त्रादि शृङ्कारता
मृत्यूपासकसारमेय हरणाः काठिन्य चित्तं शनेः ॥
भीतिदीर्घनिषाद बैकृतशिरोजाः सर्वराज्यं भयम् ।
छागाद्या महिषादयो रतिरतो वस्त्रादि शृङ्कारता
मृत्यूपासकसारमेय हरणाः काठिन्य चित्तं शनेः ॥
Daaru-braahmana-taamase cha visha-bhuu-sanchaara kaathinyake
Bheeti-deergha-nishaada vaikrita-shirojaah sarva-raajyam bhayam.
Chaaga-adyaa mahisha-adayo rati-rato vastra-adi shringaara-taa
Mrityu-upaasaka-saarameya haranaah kaathinya chittam shaneh.
Bheeti-deergha-nishaada vaikrita-shirojaah sarva-raajyam bhayam.
Chaaga-adyaa mahisha-adayo rati-rato vastra-adi shringaara-taa
Mrityu-upaasaka-saarameya haranaah kaathinya chittam shaneh.
Meaning:
Wooden Brahmin(?), Tamas, poison, wandering on land, hardness, fear, long-lasting sorrow, deformed hair, fear of whole kingdom, goats, buffaloes, indulgence in pleasure, dressing up, worshipper of death (Yama), stealing dogs, and hardness of heart. These belong to Saturn.
Wooden Brahmin(?), Tamas, poison, wandering on land, hardness, fear, long-lasting sorrow, deformed hair, fear of whole kingdom, goats, buffaloes, indulgence in pleasure, dressing up, worshipper of death (Yama), stealing dogs, and hardness of heart. These belong to Saturn.
Rahu (Rahu Karakathwa)
Shloka 37
३७. छवं चामरंराष्ट्र संग्रह कुतर्क क्रूरवाक्यान्त्यजाः
पापस्त्री चतुरन्तयानवृषला द्यूतश्च सन्ध्याबलम् ।
दुष्टस्त्री गमनान्यदेशगमना शौचास्थि गुल्मानृता
ऽधोदृग्भ्रामिकगारुडा यममुख म्लेच्छादि नीचाश्रयाः ॥
पापस्त्री चतुरन्तयानवृषला द्यूतश्च सन्ध्याबलम् ।
दुष्टस्त्री गमनान्यदेशगमना शौचास्थि गुल्मानृता
ऽधोदृग्भ्रामिकगारुडा यममुख म्लेच्छादि नीचाश्रयाः ॥
Chatram chaamaram-raashtra sangraha kutarka kruura-vaakya-antyajaah
Paapa-stree chaturanta-yaana-vrishalaa dyuutash-cha sandhyaa-balam.
Dushta-stree gamana-anya-desha-gamana ashaucha-asthi gulma-anritaa
Adho-drig-bhraamika-gaarudaa yama-mukha mleccha-adi neecha-ashrayaah.
Paapa-stree chaturanta-yaana-vrishalaa dyuutash-cha sandhyaa-balam.
Dushta-stree gamana-anya-desha-gamana ashaucha-asthi gulma-anritaa
Adho-drig-bhraamika-gaarudaa yama-mukha mleccha-adi neecha-ashrayaah.
Meaning:
Umbrella, chowrie, kingdom, accumulation, false logic (Kutarka), cruel speech, low-borns, sinful women, palanquin, Shudras, gambling, strength at twilight, intercourse with wicked women, going to foreign lands, uncleanliness, bones, tumors (Gulma), lies, looking downwards, delusion/confusion, emerald (Garuda stone?), facing South, foreigners (Mleccha), and shelter of low people.
Umbrella, chowrie, kingdom, accumulation, false logic (Kutarka), cruel speech, low-borns, sinful women, palanquin, Shudras, gambling, strength at twilight, intercourse with wicked women, going to foreign lands, uncleanliness, bones, tumors (Gulma), lies, looking downwards, delusion/confusion, emerald (Garuda stone?), facing South, foreigners (Mleccha), and shelter of low people.
Shloka 38
३८. दुष्टग्रन्थि महाटवी विषम संधाराद्विपीडा बहिः
स्थानं नैर्ऋतिदिप्रियानिल कफक्लेशोऽहिनिण्मारुताः ।
तीक्ष्णं दीर्घसरीसृपौ सकलसुप्तार्थाः प्रयाणक्षणो
वृद्धो वाहननागलोक जननीताता मरुच्छूलकाः ॥
स्थानं नैर्ऋतिदिप्रियानिल कफक्लेशोऽहिनिण्मारुताः ।
तीक्ष्णं दीर्घसरीसृपौ सकलसुप्तार्थाः प्रयाणक्षणो
वृद्धो वाहननागलोक जननीताता मरुच्छूलकाः ॥
Dushta-granthi mahaa-atavee vishama sandhaara-advi-peedaa bahih
Sthaanam nairrita-dik-priya-anila kapha-klesho-ahi-nin-maarutaah.
Teekshnam deergha-sareesripau sakala-supta-arthaah prayaana-kshano
Vriddho vaahana-naaga-loka jananee-taataa maruch-chuulakaah.
Sthaanam nairrita-dik-priya-anila kapha-klesho-ahi-nin-maarutaah.
Teekshnam deergha-sareesripau sakala-supta-arthaah prayaana-kshano
Vriddho vaahana-naaga-loka jananee-taataa maruch-chuulakaah.
Meaning:
Bad swelling/glands, great forest, difficult paths, pain, outside place, fond of South-West direction (Nairrit), Wind and Phlegm trouble, snakes, severe wind, sharp, long reptiles, all sleeping things(?), time of travel, old age, vehicles, world of snakes, maternal grandfather (some texts say Paternal grandfather for Rahu), and wind-colic.
Bad swelling/glands, great forest, difficult paths, pain, outside place, fond of South-West direction (Nairrit), Wind and Phlegm trouble, snakes, severe wind, sharp, long reptiles, all sleeping things(?), time of travel, old age, vehicles, world of snakes, maternal grandfather (some texts say Paternal grandfather for Rahu), and wind-colic.
Shloka 39
३९. कासश्वास महाप्रतापवन दुर्गोपासका दुष्टता
साङ्गत्यं पशुभिस्त्व सव्यलिर्पिलेख्यं क्रूरभाषा त्वगोः ।
साङ्गत्यं पशुभिस्त्व सव्यलिर्पिलेख्यं क्रूरभाषा त्वगोः ।
Kaasa-shvaasa mahaa-prataapa-vana durgo-paasakaa dushtataa
Saangatyam pashubhis-tva savya-lipi-lekhyam kruura-bhaashaa tva-goh.
Saangatyam pashubhis-tva savya-lipi-lekhyam kruura-bhaashaa tva-goh.
Meaning:
Cough, asthma, great valor, worship of Durga/Forest deities, wickedness, association with animals, writing reverse scripts (like Urdu/Persian), cruel language, and skin. (Refers to Rahu/Ketu).
Cough, asthma, great valor, worship of Durga/Forest deities, wickedness, association with animals, writing reverse scripts (like Urdu/Persian), cruel language, and skin. (Refers to Rahu/Ketu).
Ketu (Ketu Karakathwa)
Shloka 40
४०. चण्डीशेश्वर विघ्नपादि सुरवृन्दोपासना वैद्यका
श्वानः कुक्कुटगृद्ध मोक्ष सकलैश्वर्य क्षयार्तिज्वराः ॥
श्वानः कुक्कुटगृद्ध मोक्ष सकलैश्वर्य क्षयार्तिज्वराः ॥
Chandeesha-eeshvara vighnapa-adi sura-vrindo-paasanaa vaidyakaa
Shvaanah kukkuta-griddha moksha sakala-aishvarya kshaya-aarti-jvaraa.
Shvaanah kukkuta-griddha moksha sakala-aishvarya kshaya-aarti-jvaraa.
Meaning:
Worship of Chandeesha, Shiva, Ganesha (Vighnapa) and other gods, medicine/doctors, dogs, cocks, vultures, Liberation (Moksha), all kinds of wealth, consumption/TB, pain, and fever.
Worship of Chandeesha, Shiva, Ganesha (Vighnapa) and other gods, medicine/doctors, dogs, cocks, vultures, Liberation (Moksha), all kinds of wealth, consumption/TB, pain, and fever.
Shloka 41
४१. गङ्गास्नान महातपोऽनिल निषाद स्नेहभूतिप्रदाः
पाषाणो व्रणमन्त्र शस्त्र चपलत्व ब्रह्मवेतृत्वता ।
कुक्ष्यक्ष्यार्ति जडत्व कण्टक मृगज्ञानानि मौनव्रतं
वेदान्तोऽखिल भोगभाग्य रिपुपीडोत्पन्नतापाल्पभुक् ॥
पाषाणो व्रणमन्त्र शस्त्र चपलत्व ब्रह्मवेतृत्वता ।
कुक्ष्यक्ष्यार्ति जडत्व कण्टक मृगज्ञानानि मौनव्रतं
वेदान्तोऽखिल भोगभाग्य रिपुपीडोत्पन्नतापाल्पभुक् ॥
Gangaa-snaana mahaa-tapo-anila nishaada sneha-bhuuti-pradaah
Paashaano vrana-mantra shastra chapalatva brahma-vetritvataa.
Kukshy-akshy-aarti jadatva kantaka mriga-gyaanaani mauna-vratam
Vedaanto-akhila bhoga-bhaagya ripu-peedo-tpanna-taapa-alpa-bhuk.
Paashaano vrana-mantra shastra chapalatva brahma-vetritvataa.
Kukshy-akshy-aarti jadatva kantaka mriga-gyaanaani mauna-vratam
Vedaanto-akhila bhoga-bhaagya ripu-peedo-tpanna-taapa-alpa-bhuk.
Meaning:
Bathing in Ganga, great penance, wind, hunters, friendship, giving prosperity, stones, wounds, Mantras, weapons, fickleness, knowledge of Brahma, belly/eye pain, stupidity, thorns, knowledge of animals, vow of silence (Mauna), Vedanta, all enjoyments/fortune, trouble from enemies, burning sensation, and eating little.
Bathing in Ganga, great penance, wind, hunters, friendship, giving prosperity, stones, wounds, Mantras, weapons, fickleness, knowledge of Brahma, belly/eye pain, stupidity, thorns, knowledge of animals, vow of silence (Mauna), Vedanta, all enjoyments/fortune, trouble from enemies, burning sensation, and eating little.
Shloka 42
४२. वैराग्यं च पितामह क्षुदति शूलस्फोटकाद्या रुजः
शृङ्गीभृङ्गि विरुद्ध बन्धनकृताज्ञां शूद्रगोष्ठिर्ध्वजात् ।
शृङ्गीभृङ्गि विरुद्ध बन्धनकृताज्ञां शूद्रगोष्ठिर्ध्वजात् ।
Vairaagyam cha pitaamaha kshud-ati shuula-sphotaka-adyaa rujah
Shringee-bhringi viruddha bandhana-krita-agyaam shuudra-goshthir-dhvajaat.
Shringee-bhringi viruddha bandhana-krita-agyaam shuudra-goshthir-dhvajaat.
Meaning:
Renunciation (Vairagya), paternal grandfather (Pitamaha), hunger, severe colic, boils/smallpox, horned animals, imprisonment/bondage, revocable orders(?), and association with Shudras. These are from Ketu (Dhvaja).
Renunciation (Vairagya), paternal grandfather (Pitamaha), hunger, severe colic, boils/smallpox, horned animals, imprisonment/bondage, revocable orders(?), and association with Shudras. These are from Ketu (Dhvaja).
Closing Verse
॥ इति उत्तरकालामृते ग्रहकारकत्वाध्यायः ॥
Iti Uttara-kaalaamrite Graha-kaarakatva-adhyaayah.
Meaning:
Thus ends the Chapter on Planetary Significations in the Uttara Kalamrita (Note: The closing line says Uttara Kalamrita, which suggests this chapter might be an excerpt from that text included in Jathaka Sara Deepa, or a scribal attribution).
Thus ends the Chapter on Planetary Significations in the Uttara Kalamrita (Note: The closing line says Uttara Kalamrita, which suggests this chapter might be an excerpt from that text included in Jathaka Sara Deepa, or a scribal attribution).
Chapter 32 (Part 2): Transit of the Sun
॥ सूर्य चाराध्यायो द्वात्रिंशः ॥
Surya chaara-adhyaayo dvaa-trimshah.
Meaning:
Chapter Thirty-Two (Part 2): The Chapter on the Transit (Position) of the Sun.
Chapter Thirty-Two (Part 2): The Chapter on the Transit (Position) of the Sun.
Sun in Aries (Mesha)
Shloka 1
१. मेषगतेऽर्के साहसकर्मोऽद्युक्तो दृढास्थि त बं (स्थिबं) धश्च ।
नुद्धृत (श्रेष्ठःप्र) बलो (ल) व्याधिः प्रियप्रतापः समर चण्डः ॥
नुद्धृत (श्रेष्ठःप्र) बलो (ल) व्याधिः प्रियप्रतापः समर चण्डः ॥
Mesha-gate-arke saahasa-karmo-udyukto dridha-asthi-bandhash-cha.
Shreshthah prabala-vyaadhih priya-prataapah samara chandash-cha.
Shreshthah prabala-vyaadhih priya-prataapah samara chandash-cha.
Meaning:
When the Sun is in Aries, the person is engaged in adventurous and bold deeds and possesses a strong skeletal structure. He is superior, may suffer from strong (bilious) diseases, loves valor and splendor, and is fierce in battle.
When the Sun is in Aries, the person is engaged in adventurous and bold deeds and possesses a strong skeletal structure. He is superior, may suffer from strong (bilious) diseases, loves valor and splendor, and is fierce in battle.
Shloka 2
२. शास्त्रार्थ कर्मचतुरः ख्यातः सत्वाधिकोऽटनोऽल्पधनः ।
पित्तासुक्तप्तांगः स्व (गो वि) तुंगभागे नयो द्युतिमान् ॥
पित्तासुक्तप्तांगः स्व (गो वि) तुंगभागे नयो द्युतिमान् ॥
Shaastra-artha karma-chaturah khyaatah sattva-adhiko-atano-alpa-dhanah.
Pitta-asrik-tapta-angah sva-tunga-bhaage nripo dyutimaan.
Pitta-asrik-tapta-angah sva-tunga-bhaage nripo dyutimaan.
Meaning:
He is skilled in the meaning of scriptures and actions, famous, possesses great strength of character (Sattva), is a wanderer, and has little wealth (initially). His body is heated by bile and blood disorders. If the Sun is in its exaltation degree, he becomes a King and is radiant.
He is skilled in the meaning of scriptures and actions, famous, possesses great strength of character (Sattva), is a wanderer, and has little wealth (initially). His body is heated by bile and blood disorders. If the Sun is in its exaltation degree, he becomes a King and is radiant.
Sun in Taurus (Vrishabha)
Shloka 3
३. वृषगेऽर्के प्रियगंधाच्छादनमिष्टा (बाद्या) न्नवमाल्यसङ्गीतः ।
रतिवित्कृशोंऽबुभीरुर्व्यवहाररतोऽल्पधैर्य (पुत्र) श्च ॥
रतिवित्कृशोंऽबुभीरुर्व्यवहाररतोऽल्पधैर्य (पुत्र) श्च ॥
Vrishage-arke priya-gandha-acchaadana-mishta-anna-vaadya-maalya-sangeetah.
Rativit-krisho-ambu-bheerur-vyavahaara-rato-alpa-dhairya (putra) sh-cha.
Rativit-krisho-ambu-bheerur-vyavahaara-rato-alpa-dhairya (putra) sh-cha.
Meaning:
When the Sun is in Taurus, the person loves perfumes, fine clothes, sweet food, musical instruments, and garlands. He knows the art of love, is thin, fears water, is engaged in business or litigation, and has little courage (or few sons).
When the Sun is in Taurus, the person loves perfumes, fine clothes, sweet food, musical instruments, and garlands. He knows the art of love, is thin, fears water, is engaged in business or litigation, and has little courage (or few sons).
Shloka 4
४. तेजस्वी स्त्रीबन्धुद्वेषी वदनाक्षिरुरदुरंत (गल्पशत्रु) श्व ।
क्लेश सहिष्णुर्मतिमान्सम मूर्तिः स्वल्पपुण्यश्च ॥
क्लेश सहिष्णुर्मतिमान्सम मूर्तिः स्वल्पपुण्यश्च ॥
Tejasvee stree-bandhu-dveshee vadana-akshi-rog-alpa-shatrush-cha.
Klesha sahishnur-matimaan-sama muurtih svalpa-punyash-cha.
Klesha sahishnur-matimaan-sama muurtih svalpa-punyash-cha.
Meaning:
He is radiant, hates women and relatives, suffers from face and eye diseases, and has few enemies. He endures hardship, is intelligent, has a balanced body, but possesses little merit (Punya).
He is radiant, hates women and relatives, suffers from face and eye diseases, and has few enemies. He endures hardship, is intelligent, has a balanced body, but possesses little merit (Punya).
Sun in Gemini (Mithuna)
Shloka 5
५. मिथुनेऽर्के बहुवित्तो मेधावी मधुरवाक् प्युनार्थश्च (श्रुतार्थश्च)।
निपुणो मध्यमरूपो द्विमातृको विनय सम्पन्नः ॥
निपुणो मध्यमरूपो द्विमातृको विनय सम्पन्नः ॥
Mithune-arke bahu-vitto medhaavee madhura-vaak shruta-arthash-cha.
Nipuno madhyama-ruupo dvi-maatriko vinaya sampannah.
Nipuno madhyama-ruupo dvi-maatriko vinaya sampannah.
Meaning:
When the Sun is in Gemini, the person has much wealth, is intellectual, speaks sweetly, and knows the meaning of scriptures. He is skilled, of medium appearance, may have two mothers, and is full of humility.
When the Sun is in Gemini, the person has much wealth, is intellectual, speaks sweetly, and knows the meaning of scriptures. He is skilled, of medium appearance, may have two mothers, and is full of humility.
Shloka 6
६. विद्याज्यौतिष कुशलो रतिविद्वेषी गुणान्वितः ख्यातः ।
धर्मपरो नृपमान्यो भवति नरो (पुमान्) दारचेष्टश्च ॥
धर्मपरो नृपमान्यो भवति नरो (पुमान्) दारचेष्टश्च ॥
Vidyaa-jyotisha kushalo rati-vidveshee guna-anvitah khyaatah.
Dharma-paro nripa-maanyo bhavati pumaan daara-cheshtash-cha.
Dharma-paro nripa-maanyo bhavati pumaan daara-cheshtash-cha.
Meaning:
He is skilled in knowledge and Astrology, dislikes sexual indulgence (or is selective), virtuous, and famous. He is devoted to righteousness (Dharma), honored by kings, and acts for the sake of his wife.
He is skilled in knowledge and Astrology, dislikes sexual indulgence (or is selective), virtuous, and famous. He is devoted to righteousness (Dharma), honored by kings, and acts for the sake of his wife.
Sun in Cancer (Karkataka)
Shloka 7
७. कर्कटगेऽर्के तीक्ष्णो निजपक्ष द्वेषकृद्धन विहीनः ।
व्यसनाधिश्रमतप्तः परदेशरतोऽन्यवश्यश्च (वरवाक्यदेश दिग्वेत्ता) ॥
व्यसनाधिश्रमतप्तः परदेशरतोऽन्यवश्यश्च (वरवाक्यदेश दिग्वेत्ता) ॥
Karkatage-arke teekshno nija-paksha dvesha-krid-dhana viheenah.
Vyasana-adhi-shrama-taptah para-desha-rato-anya-vashyash-cha.
Vyasana-adhi-shrama-taptah para-desha-rato-anya-vashyash-cha.
Meaning:
When the Sun is in Cancer, the person is sharp/harsh, hates his own people, and lacks wealth. He is tormented by vices, mental agony, and labor; loves foreign lands, and is controlled by others.
When the Sun is in Cancer, the person is sharp/harsh, hates his own people, and lacks wealth. He is tormented by vices, mental agony, and labor; loves foreign lands, and is controlled by others.
Shloka 8
८. कर्मस्वभिरतः स्यान्नारीरतिदुर्भागो नरो मानी ।
(कर्मसु चपलः ख्यातो नृपगुणयुत्तः पितृगणद्वेष्टा) ।)
कफपित्तरोगयुक्तो मधुररुचिर्दुः प्रलापी च ॥
(स्त्रीदुर्भगः सुरूपः कफपित्तार्तो बहुस्थितिश्च समधर्मा ॥)
(कर्मसु चपलः ख्यातो नृपगुणयुत्तः पितृगणद्वेष्टा) ।)
कफपित्तरोगयुक्तो मधुररुचिर्दुः प्रलापी च ॥
(स्त्रीदुर्भगः सुरूपः कफपित्तार्तो बहुस्थितिश्च समधर्मा ॥)
Karmasu chapalah khyaato nripa-guna-yuktah pitri-gana-dveshtaa.
Stree-durbhagah suruupah kapha-pitta-arto bahu-sthitish-cha sama-dharmaa.
Stree-durbhagah suruupah kapha-pitta-arto bahu-sthitish-cha sama-dharmaa.
Meaning:
He is fickle in work, famous, has royal qualities, and hates his ancestors. He is unfortunate with women, handsome, suffers from Phlegm and Bile diseases, has stability, and follows Dharma.
He is fickle in work, famous, has royal qualities, and hates his ancestors. He is unfortunate with women, handsome, suffers from Phlegm and Bile diseases, has stability, and follows Dharma.
Sun in Leo (Simha)
Shloka 9
९. सिंहेऽर्के रिपुहन्तोऽद्युक्तश्चारकृक्तको धनी शूरः ।
वनदुर्ग गोकुलरतो गम्भीरः सख्य (त्व) वान् स्थिति द्युतिमान् ।
वनदुर्ग गोकुलरतो गम्भीरः सख्य (त्व) वान् स्थिति द्युतिमान् ।
Simhe-arke ripu-hantaa-udyuktas-tarka-ko dhanee shuurah.
Vana-durga gokula-rato gambheerah sattvavaan sthiti dyutimaan.
Vana-durga gokula-rato gambheerah sattvavaan sthiti dyutimaan.
Meaning:
When the Sun is in Leo, the person destroys enemies, is industrious, logical, wealthy, and brave. He loves forests, forts, and herds of cows. He is profound, has character, stability, and radiance.
When the Sun is in Leo, the person destroys enemies, is industrious, logical, wealthy, and brave. He loves forests, forts, and herds of cows. He is profound, has character, stability, and radiance.
Shloka 10
१०. उत्साही क्रोधपरः ख्यातः सीधुवर्तनो हिंसः (तोबधिरोऽतिवाग्रौद्रः) ।
प्रियमांसो विशिष्ट चेष्टो बलवान् श्रृतिशास्त्रतोऽबाह्यः ॥
प्रियमांसो विशिष्ट चेष्टो बलवान् श्रृतिशास्त्रतोऽबाह्यः ॥
Utsaahee krodha-parah khyaatah maamsa-himsro-ati-vaag-raudrah.
Priya-maamso vishishta cheshto balavaan shruti-shaastrato-avaahyah.
Priya-maamso vishishta cheshto balavaan shruti-shaastrato-avaahyah.
Meaning:
He is enthusiastic, prone to anger, famous, violent (or eats meat), talks excessively and fiercely. He loves meat, performs distinguished deeds, is strong, and acts according to Scriptures.
He is enthusiastic, prone to anger, famous, violent (or eats meat), talks excessively and fiercely. He loves meat, performs distinguished deeds, is strong, and acts according to Scriptures.
Sun in Virgo (Kanya)
Shloka 11
११. कन्यास्थेऽर्के लिपिलेख्य गणित काव्य विद्व (दु) र्बलोऽल्पसत्वश्च ।
देवद्विज गुरुभक्तो ह्रीमान्प्रज्ञो मृदुतन्तिः (दीन) वाक्यश्च ॥
देवद्विज गुरुभक्तो ह्रीमान्प्रज्ञो मृदुतन्तिः (दीन) वाक्यश्च ॥
Kanyaasthe-arke lipi-lekhya ganita kaavya vid-durbalo-alpa-sattvash-cha.
Deva-dvija guru-bhakto hreemaan-pragyo mridu-vaakyash-cha.
Deva-dvija guru-bhakto hreemaan-pragyo mridu-vaakyash-cha.
Meaning:
When the Sun is in Virgo, the person knows writing, mathematics, and poetry. He is physically weak and has less strength. He is devoted to Gods, Brahmins, and Gurus, modest, wise, and soft-spoken.
When the Sun is in Virgo, the person knows writing, mathematics, and poetry. He is physically weak and has less strength. He is devoted to Gods, Brahmins, and Gurus, modest, wise, and soft-spoken.
Shloka 12
१२. उद्वर्तन (मेधावी) संवाहन कर्मकरः स्त्रीसमान मूर्तिश्च ।
श्रुतिगीतवाद्यनिरतो वल्गुकथो जायते मनुजः ॥
श्रुतिगीतवाद्यनिरतो वल्गुकथो जायते मनुजः ॥
Medhaavee samvaahana karma-karah stree-samaana muurtish-cha.
Shruti-geeta-vaadya-nirato valgu-katho jaayate manujah.
Shruti-geeta-vaadya-nirato valgu-katho jaayate manujah.
Meaning:
He is intelligent, skilled in massage or service, and has a body like a woman. He is fond of Vedas, music, and instruments, and speaks pleasantly.
He is intelligent, skilled in massage or service, and has a body like a woman. He is fond of Vedas, music, and instruments, and speaks pleasantly.
Sun in Libra (Tula)
Shloka 13
१३. सूर्ये तुलाधरस्थे व्यसन क्षयभङ्ग दुःख सन्तप्तः ।
देशान्तरमार्गरतो नीचो हीनः प्रचेष्टश्च (हीनोऽन्यकर्मकृद्विष्टः) ।।
देशान्तरमार्गरतो नीचो हीनः प्रचेष्टश्च (हीनोऽन्यकर्मकृद्विष्टः) ।।
Suurye tulaadharasthe vyasana kshaya-bhanga duhkha santaptah.
Desha-antara-maarga-rato neecho heenah par-karma-krid-dvishtah.
Desha-antara-maarga-rato neecho heenah par-karma-krid-dvishtah.
Meaning:
When the Sun is in Libra (Debilitated), the person is tormented by vices, decay, failure, and sorrow. He wanders on roads in foreign lands, is low, mean, does others' work, and is hated.
When the Sun is in Libra (Debilitated), the person is tormented by vices, decay, failure, and sorrow. He wanders on roads in foreign lands, is low, mean, does others' work, and is hated.
Shloka 14
१४. परदाररतो नृपतिः परिभूतः स्याछों (स्याच्छौं) डिको मलिनः ।
नष्ट प्रथमस्त्रीको हिरण्यलोहावि (दि) पण्यरतः ॥
नष्ट प्रथमस्त्रीको हिरण्यलोहावि (दि) पण्यरतः ॥
Para-daara-rato nripatih paribhuutah syaac-chaundiko malinah.
Nashta prathama-streeko hiranya-loha-adi panya-ratah.
Nashta prathama-streeko hiranya-loha-adi panya-ratah.
Meaning:
He is addicted to others' wives, disrespected by the king, a drunkard, and dirty. His first wife dies, and he trades in gold and iron.
He is addicted to others' wives, disrespected by the king, a drunkard, and dirty. His first wife dies, and he trades in gold and iron.
Sun in Scorpio (Vrischika)
Shloka 15
१५. वृश्चिकगेऽर्के लोभानृताभ्यसूयान्वितो नृशंसः स्यात् ।
स्यात्कुस्त्रीवश्यः क्रूरो मूर्खः स्वाधार (स्वदार) हीनः स्यात् ॥
स्यात्कुस्त्रीवश्यः क्रूरो मूर्खः स्वाधार (स्वदार) हीनः स्यात् ॥
Vrischika-ge-arke lobha-anrita-abhyasuuya-anvito nrishamsah syaat.
Syaat-ku-stree-vashyah kruuro muurkhah sva-daara heenah syaat.
Syaat-ku-stree-vashyah kruuro muurkhah sva-daara heenah syaat.
Meaning:
When the Sun is in Scorpio, the person is greedy, lying, jealous, and cruel. He is controlled by a bad woman, cruel, foolish, and bereft of his own wife.
When the Sun is in Scorpio, the person is greedy, lying, jealous, and cruel. He is controlled by a bad woman, cruel, foolish, and bereft of his own wife.
Shloka 16
१६. पृथुकलिरसभ्यवृत्तो शास्त्र विषान लक्षताङ्गश्च ।
कुत्सितशीलो विकृतोपचारकर्ता जनकमाने ( ) ॥
कुत्सितशीलो विकृतोपचारकर्ता जनकमाने ( ) ॥
Prithu-kalir-asabhya-vritto shastra visha-anala-kshata-angash-cha.
Kutsita-sheelo vikrito-pachaara-kartaa janaka-maanee.
Kutsita-sheelo vikrito-pachaara-kartaa janaka-maanee.
Meaning:
He is very quarrelsome, behaves uncivilly, and his limbs are scarred by weapons, poison, or fire. He has a bad character, performs strange remedies, and is proud (or disrespectful) of his father.
He is very quarrelsome, behaves uncivilly, and his limbs are scarred by weapons, poison, or fire. He has a bad character, performs strange remedies, and is proud (or disrespectful) of his father.
Sun in Sagittarius (Dhanus)
Shloka 17
१७. चापधरेऽर्के शान्तः सुरातिथि द्विजपरोधीरः (रःप्राज्ञः) ।
नीति व्यवाहाररतो धनसहित उदारसत्वश्च ॥
नीति व्यवाहाररतो धनसहित उदारसत्वश्च ॥
Chaapa-dhare-arke shaantah sura-atithi dvija-paro-dheerah (praagyah).
Neeti vyavahaara-rato dhana-sahita udaara-sattvash-cha.
Neeti vyavahaara-rato dhana-sahita udaara-sattvash-cha.
Meaning:
When the Sun is in Sagittarius, the person is peaceful, devoted to Gods, guests, and Brahmins, brave, and wise. He is engaged in ethics and business, wealthy, and has a noble character.
When the Sun is in Sagittarius, the person is peaceful, devoted to Gods, guests, and Brahmins, brave, and wise. He is engaged in ethics and business, wealthy, and has a noble character.
Shloka 18
१८. पृथु पीनोन्नत सुतनुः शिक्षाशा (ल्पी श) स्त्रार्थ निपुण धीरमावान् (धोर्भिषक्) ।
भवति नरेन्द्राभिमतो बन्धुजनहीनः (हितः) सतां पूज्यः ॥
भवति नरेन्द्राभिमतो बन्धुजनहीनः (हितः) सतां पूज्यः ॥
Prithu peeno-nnata su-tanuh shilpee shaastra-artha nipuna dheera-bheeshak.
Bhavati narendra-abhimato bandhu-jana-hitah sataam puujyah.
Bhavati narendra-abhimato bandhu-jana-hitah sataam puujyah.
Meaning:
He has a broad, stout, tall body, is an artisan or doctor, expert in the meaning of scriptures, and brave. He is liked by the king, beneficial to relatives, and worshipped by the good.
He has a broad, stout, tall body, is an artisan or doctor, expert in the meaning of scriptures, and brave. He is liked by the king, beneficial to relatives, and worshipped by the good.
Sun in Capricorn (Makara)
Shloka 19
१९. मृगसंस्थिते दिनकरे स्वापक्षविपक्ष क्षो (विक्षो) भनष्ट धनशीलः (नाशित समस्तः) ।
कुस्त्रीरतोऽल्पसत्वः कुवणिक्क कर्मार्जिता (र्मवृद्धोऽ) ल्पधनः ॥
कुस्त्रीरतोऽल्पसत्वः कुवणिक्क कर्मार्जिता (र्मवृद्धोऽ) ल्पधनः ॥
Mriga-samsthite dinakare sva-paksha-vipaksha vikshobha-naashita samastah.
Ku-stree-rato-alpa-sattvah ku-vanik karma-vriddho-alpa-dhanah.
Ku-stree-rato-alpa-sattvah ku-vanik karma-vriddho-alpa-dhanah.
Meaning:
When the Sun is in Capricorn, the person loses everything due to agitation from his own side and enemies. He is attached to bad women, weak in character, a bad merchant, engaged in low work, and has little wealth.
When the Sun is in Capricorn, the person loses everything due to agitation from his own side and enemies. He is attached to bad women, weak in character, a bad merchant, engaged in low work, and has little wealth.
Shloka 20
२०. हृद्रोगो बह्वटनः शठो भिषक्कारुकोऽन्य भाग (ग्य) रतः ।
(बह्वाशनाटन तृष्णा कार्यरतश्चलो विहिनबान्धवो भीरुः ॥)
नीचैः (च) स्तीक्ष्णो लुब्धस्त्वनत्यभावः सतामज्ञः ( ) ॥
(बह्वाशनाटन तृष्णा कार्यरतश्चलो विहिनबान्धवो भीरुः ॥)
नीचैः (च) स्तीक्ष्णो लुब्धस्त्वनत्यभावः सतामज्ञः ( ) ॥
Bahva-shana-atana trishnaa kaarya-ratash-chalo viheena-baandhavo bheeruh.
Neechais-teekshno lubdhas-tva-nitya-bhaavah sataam-agyah.
Neechais-teekshno lubdhas-tva-nitya-bhaavah sataam-agyah.
Meaning:
He eats much, wanders, is greedy for work, fickle, without relatives, and timid. He is harsh with the low, greedy, unstable in nature, and ignorant of good people.
He eats much, wanders, is greedy for work, fickle, without relatives, and timid. He is harsh with the low, greedy, unstable in nature, and ignorant of good people.
Sun in Aquarius (Kumbha)
Shloka 21
२१. कुम्भस्थेऽर्के दुःखी कर्मसु चपलश्च कुत्सिताचारः (लोऽतिसत्वहृद्रोगी)।
दृढरोषी गतभाग्यो दुष्टस्त्रीवल्लभो दुरालापः ॥
दृढरोषी गतभाग्यो दुष्टस्त्रीवल्लभो दुरालापः ॥
Kumbhasthe-arke duhkhee karmasu chapalash-cha kutsita-aachaarah (hrid-rogee).
Dridha-roshee gata-bhaagyo dushta-stree-vallabho duraalaapah.
Dridha-roshee gata-bhaagyo dushta-stree-vallabho duraalaapah.
Meaning:
When the Sun is in Aquarius, the person is unhappy, fickle in deeds, has bad conduct (or heart disease), stubborn anger, lost fortune, beloved of wicked women, and speaks badly.
When the Sun is in Aquarius, the person is unhappy, fickle in deeds, has bad conduct (or heart disease), stubborn anger, lost fortune, beloved of wicked women, and speaks badly.
Shloka 22
२२. कुत्सितवेषो मलिनः (मलिषः पिशुनः) शङ्कितमैनः प्रजायते मनुजः (शठः सदवगर्हाः) ।
अनृतवचनः परिच्युतपुत्रो नीचोऽधनो मूर्खः ॥
अनृतवचनः परिच्युतपुत्रो नीचोऽधनो मूर्खः ॥
Kutsita-vesho malinah pishunah shathah sad-avagarhah.
Anrita-vachanah parichyuta-putro neecho-adhano muurkhah.
Anrita-vachanah parichyuta-putro neecho-adhano muurkhah.
Meaning:
He dresses poorly, is dirty, slanderous, deceitful, and blamed by the good. He lies, loses his son, is low, poor, and foolish.
He dresses poorly, is dirty, slanderous, deceitful, and blamed by the good. He lies, loses his son, is low, poor, and foolish.
Sun in Pisces (Meena)
Shloka 23
२३. मीनस्थेऽर्केहतबहुरिपुपक्षो जलसंश्रय लब्ध भाग्यधनः ।
क्षीणार्पचित द्रव्योङ्ग (व्याङ्गः) स्यादत्यन्त कीर्तिराजिनः प्राज्ञः ॥
क्षीणार्पचित द्रव्योङ्ग (व्याङ्गः) स्यादत्यन्त कीर्तिराजिनः प्राज्ञः ॥
Meenasthe-arke hata-bahu-ripu-paksho jala-samshraya labdha bhaagya-dhanah.
Ksheeno-pachita dravya-ango syaad-atyanta keertiraajinah praagyah.
Ksheeno-pachita dravya-ango syaad-atyanta keertiraajinah praagyah.
Meaning:
When the Sun is in Pisces, the person destroys many enemies and gains fortune and wealth through water. His wealth and body fluctuate, he is extremely famous, and wise.
When the Sun is in Pisces, the person destroys many enemies and gains fortune and wealth through water. His wealth and body fluctuate, he is extremely famous, and wise.
Shloka 24
२४. स्त्रीपतिरति दुःखी (प्रीतिलब्धसौख्यो) सुहृद् गुरुप्राति (प्रीति) कृगुदरु (ह्यरो) गार्तः ॥
बहुसुजनप्रिय माल्यश्चारुवचा जायते मनुजः ॥
(सत्सुतभृत्याप्त यशाः प्रियसहजः सुवागनृतवादी ॥)
बहुसुजनप्रिय माल्यश्चारुवचा जायते मनुजः ॥
(सत्सुतभृत्याप्त यशाः प्रियसहजः सुवागनृतवादी ॥)
Stree-preeti-labdha-saukhyo suhrid-guru-preeti-krid-guhya-roga-artah.
Sat-suta-bhritya-apta-yashaah priya-sahajah suvaag-anrita-vaadee.
Sat-suta-bhritya-apta-yashaah priya-sahajah suvaag-anrita-vaadee.
Meaning:
He gets happiness from women, pleases friends and Gurus, but suffers from private diseases. He gains fame through good sons and servants, loves siblings, speaks well but may lie.
He gets happiness from women, pleases friends and Gurus, but suffers from private diseases. He gains fame through good sons and servants, loves siblings, speaks well but may lie.
Aspects on the Sun (Surya Drishti Phala)
Sun in Mars' Signs (Aries/Scorpio) - Aspects
२५. दाता प्रभूत भृतको ललितो मृदुः स्यात् नारीप्रियः कुजगृहे शशि वीक्षितेऽर्के ।
संस (र) क्तपादकररुप्रसः (दृक्सम) रप्रचण्डः क्रूरः प्रभोबलयुतः कुसुतेन न दृष्ठे ॥
संस (र) क्तपादकररुप्रसः (दृक्सम) रप्रचण्डः क्रूरः प्रभोबलयुतः कुसुतेन न दृष्ठे ॥
Daataa prabhuuta bhritako lalito mriduh syaat naareepriyah kujagrihe shashi veekshite-arke.
Samrakta-paada-kara-ruk-samara-prachandah kruurah prabho-balayutah kusutena drishte.
Samrakta-paada-kara-ruk-samara-prachandah kruurah prabho-balayutah kusutena drishte.
Meaning:
Moon Aspect: Charitable, has many servants, charming, soft nature, loved by women.
Mars Aspect: Red hands/feet, eye disease, fierce in battle, cruel, and powerful.
Moon Aspect: Charitable, has many servants, charming, soft nature, loved by women.
Mars Aspect: Red hands/feet, eye disease, fierce in battle, cruel, and powerful.
Sun in Mars' Signs - Aspects (Cont.)
२६. प्रष्योऽन्य कर्मनिरतोऽल्पकसत्व चिंतो (धनो विसत्वो),
दुःखी स्वौ कुजगृहे मलिनो ज्ञदृष्टे ।
स्तेनोऽथ (दाताऽथ) वा भवति दण्डपतिः सुमन्त्री
चेष्टः (श्रेष्ठः) सुखी बहुधनः सुरपूज्यदृष्टे ॥
दुःखी स्वौ कुजगृहे मलिनो ज्ञदृष्टे ।
स्तेनोऽथ (दाताऽथ) वा भवति दण्डपतिः सुमन्त्री
चेष्टः (श्रेष्ठः) सुखी बहुधनः सुरपूज्यदृष्टे ॥
Preshyo-anya karma-nirato-alpa-dhano visattvo, duhkhee... malino gya-drishte.
Daataa-atha vaa bhavati danda-patih sumantree shreshthah sukhee bahu-dhanah sura-puujya-drishte.
Daataa-atha vaa bhavati danda-patih sumantree shreshthah sukhee bahu-dhanah sura-puujya-drishte.
Meaning:
Mercury Aspect: A servant, does others' work, has little wealth/strength, is unhappy and dirty.
Jupiter Aspect: Charitable, a magistrate/commander, a good minister, superior, happy, and very wealthy.
Mercury Aspect: A servant, does others' work, has little wealth/strength, is unhappy and dirty.
Jupiter Aspect: Charitable, a magistrate/commander, a good minister, superior, happy, and very wealthy.
Sun in Mars' Signs - Aspects (Cont.)
२७. प्रक्षीणबन्धुर तिमान् कुबधूपतिश्च (शत्रुरसद्वधूगः)
कुष्ठी सितेक्षित इने कुजभेऽतिदीनः ।
कार्यं विनाशयति दुःखपरिप्लुताङ्गो
मूर्वोऽति मूढमतिरर्क सुतेऽक्षितेऽर्के ॥
कुष्ठी सितेक्षित इने कुजभेऽतिदीनः ।
कार्यं विनाशयति दुःखपरिप्लुताङ्गो
मूर्वोऽति मूढमतिरर्क सुतेऽक्षितेऽर्के ॥
Praksheena-bandhur-atimaan ku-vadhuu-patish-cha kushthee sitekshite ine kujabhe-atideenah.
Kaaryam vinaashayati duhkha-paripluta-ango muurkho-ati muudha-matir-arka sutekshite-arke.
Kaaryam vinaashayati duhkha-paripluta-ango muurkho-ati muudha-matir-arka sutekshite-arke.
Meaning:
Venus Aspect: Few relatives, proud, husband of a bad woman, suffers from leprosy/skin disease, very wretched.
Saturn Aspect: Destroys work, overwhelmed by sorrow, foolish, and dull-witted.
Venus Aspect: Few relatives, proud, husband of a bad woman, suffers from leprosy/skin disease, very wretched.
Saturn Aspect: Destroys work, overwhelmed by sorrow, foolish, and dull-witted.
Sun in Venus' Signs (Taurus/Libra) - Aspects
२८. वेश्यारतो मृदुवचा वनिताश्रयोऽर्के चन्द्रोक्षिते सितगृहे सलिलोपजीवी ।
तेजोऽतिहास (साह) सयुतः क्षितिजेन दृष्टे स्याद्वा विनि (शूरःसमा) र्जितधनो विकलो यजस्वी ॥
तेजोऽतिहास (साह) सयुतः क्षितिजेन दृष्टे स्याद्वा विनि (शूरःसमा) र्जितधनो विकलो यजस्वी ॥
Veshyaa-rato mridu-vachaa vanita-ashrayo-arke chandre-kshite sita-grihe salilo-pajeevee.
Tejo-ati-saahasa-yutah kshitijena drishte shuurah samaarjita-dhano vikalo yajasvee.
Tejo-ati-saahasa-yutah kshitijena drishte shuurah samaarjita-dhano vikalo yajasvee.
Meaning:
Moon Aspect: Loves prostitutes, speaks softly, depends on women, lives by water.
Mars Aspect: Radiant, very adventurous, brave, earns wealth, and is famous.
Moon Aspect: Loves prostitutes, speaks softly, depends on women, lives by water.
Mars Aspect: Radiant, very adventurous, brave, earns wealth, and is famous.
Sun in Venus' Signs - Aspects (Cont.)
२९. सौम्येऽक्ष्तेि दिनकरे लिपिलेख्य काव्यज्ञों वित्तयुक्सु (गेयादिकार्य) निपुणः सुतनुः सितक्षै ।
मन्त्री सुलोचन तनुर्बहुमिन्नशत्रुपक्षः सुरेन्द्रगुरुणा च निरीक्षिते स्यात् (क्षो) नृपोऽतिमुदितश्च सुरेज्य दृष्टे ॥
मन्त्री सुलोचन तनुर्बहुमिन्नशत्रुपक्षः सुरेन्द्रगुरुणा च निरीक्षिते स्यात् (क्षो) नृपोऽतिमुदितश्च सुरेज्य दृष्टे ॥
Saumye-kshite dinakare lipi-lekhya kaavyagyo vitta-yuk-sugeya-aadi-kaarya nipunah su-tanuh.
Mantree sulochana tanur-bahu-mitra-shatru-pakshah... nripo-ati-muditash-cha surejya drishte.
Mantree sulochana tanur-bahu-mitra-shatru-pakshah... nripo-ati-muditash-cha surejya drishte.
Meaning:
Mercury Aspect: Knows writing/poetry, wealthy, skilled in music, handsome.
Jupiter Aspect: A minister, has beautiful eyes/body, many friends and enemies, kingly and very happy.
Mercury Aspect: Knows writing/poetry, wealthy, skilled in music, handsome.
Jupiter Aspect: A minister, has beautiful eyes/body, many friends and enemies, kingly and very happy.
Sun in Venus' Signs - Aspects (Cont.)
३०. स्त्रीवित्त भोगसहितः सचित्तो (वो) नृपो वा धीमान् सुधीः (भीः) सितगृहे कुसु (च सि) तेऽक्षितेऽर्के ।
वृद्धां गनापरिवृतः सगतो दरिद्रो नीचा (चोऽ) लसो विषमवर्ण (शील) इवा (ना) त्मजेन ॥
वृद्धां गनापरिवृतः सगतो दरिद्रो नीचा (चोऽ) लसो विषमवर्ण (शील) इवा (ना) त्मजेन ॥
Stree-vitta bhoga-sahitah sachivo nripo vaa dheemaan subheeh sita-grihe site-kshite-arke.
Vriddha-anganaa-parivritah sagato daridro neecho-alaso vishama-sheelo-arkaatmajena.
Vriddha-anganaa-parivritah sagato daridro neecho-alaso vishama-sheelo-arkaatmajena.
Meaning:
Venus Aspect: Has women, wealth, enjoyment, is a minister or king, wise and fearless.
Saturn Aspect: Surrounded by old women, poor, mean, lazy, and of uneven character.
Venus Aspect: Has women, wealth, enjoyment, is a minister or king, wise and fearless.
Saturn Aspect: Surrounded by old women, poor, mean, lazy, and of uneven character.
Sun in Mercury's Signs (Gemini/Virgo) - Aspects
३१. स्याद्वान्धवारिकृत पीडनको विलासी ज्ञर्थे विदर्श (देश) गमनोऽरुण इन्दु दृष्टे।
सद्दोष (द्वेषि) भीतिकलहः श्चप (सम) रापवादी हीनाश्च (दीनो ह्रि) याऽचि (न्वि) च इलातनयेन दृष्टे (दुःखी)॥
सद्दोष (द्वेषि) भीतिकलहः श्चप (सम) रापवादी हीनाश्च (दीनो ह्रि) याऽचि (न्वि) च इलातनयेन दृष्टे (दुःखी)॥
Syaad-baandhava-ari-krita peedanako vilaasee gyarkshe videsha-gamano-aruna indu drishte.
Sad-dveshi bheeti-kalahah samara-apavaadee deeno hriya-anvita ilaa-tanayena drishte.
Sad-dveshi bheeti-kalahah samara-apavaadee deeno hriya-anvita ilaa-tanayena drishte.
Meaning:
Moon Aspect: Troubled by relatives and enemies, luxurious, travels abroad.
Mars Aspect: Hates the good, fearful, quarrelsome, scandalized in war, wretched, and ashamed.
Moon Aspect: Troubled by relatives and enemies, luxurious, travels abroad.
Mars Aspect: Hates the good, fearful, quarrelsome, scandalized in war, wretched, and ashamed.
Sun in Mercury's Signs - Aspects (Cont.)
३२. ख्यातोनरेन्द्रचरितो रिपुवर्जितश्च यायात्स (क्षीणः स) बान्धव इनेऽक्षिगदो ज्ञदृष्टे ।
सोन्माद इन्द्रगुरुणा च विदारितस्याद् दूतो (द्वतो) विदेश निरतो बहुशास्त्रविद्यः ।
(सोन्मादचण्ड नुपदूत विदारितास्यो वैदेशिकश्च गुरुणा बहुशास्त्र विद्यः ।)
सोन्माद इन्द्रगुरुणा च विदारितस्याद् दूतो (द्वतो) विदेश निरतो बहुशास्त्रविद्यः ।
(सोन्मादचण्ड नुपदूत विदारितास्यो वैदेशिकश्च गुरुणा बहुशास्त्र विद्यः ।)
Khyaato-narendra-charito ripu-varjitash-cha ... ine-akshi-gado gya-drishte.
Sonmaada-chanda nripa-duuta vidaarita-asyo vaideshikash-cha gurunaa bahu-shaastra vidyah.
Sonmaada-chanda nripa-duuta vidaarita-asyo vaideshikash-cha gurunaa bahu-shaastra vidyah.
Meaning:
Mercury Aspect: Famous, king-like conduct, free from enemies, but may have eye disease (or weak kin).
Jupiter Aspect: A royal messenger, traveler, knows many sciences. (Alternate reading: Mad, fierce, wide mouth).
Mercury Aspect: Famous, king-like conduct, free from enemies, but may have eye disease (or weak kin).
Jupiter Aspect: A royal messenger, traveler, knows many sciences. (Alternate reading: Mad, fierce, wide mouth).
Sun in Mercury's Signs - Aspects (Cont.)
३३. जायासुतार्थ सुखभाक् सुभगश्चलोऽल्प स्नेहः सरुग्बुधगृहे सितवीक्षितेऽर्के ।
नृत्योन्वितः किनवहेनि (कःप्र) विलोकिते च सोगेह (सौरेण) बन्धुवि (भ) रहै ( ) रुपतप्तदेहः ॥
नृत्योन्वितः किनवहेनि (कःप्र) विलोकिते च सोगेह (सौरेण) बन्धुवि (भ) रहै ( ) रुपतप्तदेहः ॥
Jaayaa-suta-artha sukha-bhaak subhagash-chalo-alpa snehah sa-rug-budha-grihe sita-veekshite-arke.
Nrityo-nvitah ... saurena bandhu-virahair-upatapta-dehah.
Nrityo-nvitah ... saurena bandhu-virahair-upatapta-dehah.
Meaning:
Venus Aspect: Happiness from wife/children/wealth, fortunate, fickle, little affection, sickly.
Saturn Aspect: A servant, separated from relatives, body tormented.
Venus Aspect: Happiness from wife/children/wealth, fortunate, fickle, little affection, sickly.
Saturn Aspect: A servant, separated from relatives, body tormented.
Sun in Moon's Sign (Cancer) - Aspects
३४. भूषोऽथ वा नृपसमो जलपण्यजीवः (संपत्) क्रूरः स्थिरः शशिगृहे शशिवीक्षितेऽर्के ।
स्याद् बन्धुभिः सहविरुद्ध इथाजदृष्टे तप्तो गैदरनयनो (तनयो) हि भगंदराद्यैः ॥
स्याद् बन्धुभिः सहविरुद्ध इथाजदृष्टे तप्तो गैदरनयनो (तनयो) हि भगंदराद्यैः ॥
Bhuupo-atha vaa nripa-samo jala-panya-jeevah kruurah sthirah shashi-grihe shashi-veekshite-arke.
Syaad bandhubhih saha-viruddha ilaa-ja-drishte tapto guda-rujaa hi bhagandara-adyaih.
Syaad bandhubhih saha-viruddha ilaa-ja-drishte tapto guda-rujaa hi bhagandara-adyaih.
Meaning:
Moon Aspect: King or equal to one, trades in water products, cruel, steady.
Mars Aspect: Opposed to relatives, suffers from rectal diseases like fistula.
Moon Aspect: King or equal to one, trades in water products, cruel, steady.
Mars Aspect: Opposed to relatives, suffers from rectal diseases like fistula.
Sun in Moon's Sign - Aspects (Cont.)
३५. मानोदुभे विगतदृङ् (नृगतरिपुर्नू) नृपवल्लभो वा विद्यायशोयुत इने निपुणो ज्ञदृष्टे ।
मन्त्री कताभ्यधिक ईज्यविनलोकिते च ज्ये (श्रे) ष्ठोऽवनीप (पि दण्ड) सचिवो भवति प्रसिद्धः ॥
मन्त्री कताभ्यधिक ईज्यविनलोकिते च ज्ये (श्रे) ष्ठोऽवनीप (पि दण्ड) सचिवो भवति प्रसिद्धः ॥
...Nripa-vallabho vaa vidyaa-yasho-yuta ine nipuno gya-drishte.
Mantree kalaa-abhyadhika eejya-vilokite cha shreshtho-avaneepa sachivo bhavati prasiddhah.
Mantree kalaa-abhyadhika eejya-vilokite cha shreshtho-avaneepa sachivo bhavati prasiddhah.
Meaning:
Mercury Aspect: Dear to the King, endowed with knowledge and fame, skilled.
Jupiter Aspect: A minister, superior in arts, excellent, a royal counselor, famous.
Mercury Aspect: Dear to the King, endowed with knowledge and fame, skilled.
Jupiter Aspect: A minister, superior in arts, excellent, a royal counselor, famous.
Sun in Moon's Sign - Aspects (Cont.)
३६. चण्डो रणेऽघन इने (प्रियवचाः) परकार्यकर्ता शुक्रेक्षिते शशिगृहे कुवधूरतिः स्यात् (तिस्वः) ।
स्याद्वा सुचेष्टितमतिः पिशुना परस्वहारी कफानिलगदार्तितश्चा युगार्किदृष्टे । ।
स्याद्वा सुचेष्टितमतिः पिशुना परस्वहारी कफानिलगदार्तितश्चा युगार्किदृष्टे । ।
...Para-kaarya-kartaa shukrekshite shashi-grihe ku-vadhuu-ratih syaat.
...Pishuna parasva-haaree kapha-anila-gada-artitash-cha arka-arki-drishte.
...Pishuna parasva-haaree kapha-anila-gada-artitash-cha arka-arki-drishte.
Meaning:
Venus Aspect: Does others' work, attached to bad women, (alternate: sweet speech).
Saturn Aspect: Slanderous, steals others' wealth, afflicted by Phlegm and Wind diseases.
Venus Aspect: Does others' work, attached to bad women, (alternate: sweet speech).
Saturn Aspect: Slanderous, steals others' wealth, afflicted by Phlegm and Wind diseases.
Sun in Sun's Sign (Leo) - Aspects
३७. चन्द्रेऽक्षिते हरिगृहे तरुणः (रणौ) सुदारे भूतप्रियः कफजदश्च भवेत्सुमेधाः।
चोरोऽन्य दारनिरतः कुसुतेन दृष्टे दु (श्रे) ष्ठोऽतिहास (साह) सकरः पुरुषोऽत् ि(कुदुद्यमकृत्सु) रौद्रः ॥
चोरोऽन्य दारनिरतः कुसुतेन दृष्टे दु (श्रे) ष्ठोऽतिहास (साह) सकरः पुरुषोऽत् ि(कुदुद्यमकृत्सु) रौद्रः ॥
Chandre-kshite hari-grihe nripo udaarah... kapha-gadash-cha bhavet-sumedhaah.
Choro-anya daara-niratah kusutena drishte shreshtho-ati-saahasa-karah purusho-ati raudrah.
Choro-anya daara-niratah kusutena drishte shreshtho-ati-saahasa-karah purusho-ati raudrah.
Meaning:
Moon Aspect: Kingly, generous, liked by beings, intelligent, phlegmatic.
Mars Aspect: Thief, adulterer, superior but rash, very fierce.
Moon Aspect: Kingly, generous, liked by beings, intelligent, phlegmatic.
Mars Aspect: Thief, adulterer, superior but rash, very fierce.
Sun in Sun's Sign - Aspects (Cont.)
३८. विद्वांश्च लेख्यलिपिकैतबसत्य युक्तः (युग्विसत्वः) सिंहे पराक्रमवि (रिभ्रमति) हीन इने ज्ञदृष्टे ।
आशेष (राम) दैवत तटाककरः सुबुद्धिः सत्वाधिकः खरकरे (को वनरतिः) सुरपूज्य दृष्टे ॥
आशेष (राम) दैवत तटाककरः सुबुद्धिः सत्वाधिकः खरकरे (को वनरतिः) सुरपूज्य दृष्टे ॥
Vidvaansh-cha lekhya-lipi... simhe paraakrama-viheena ine gya-drishte.
Aaraama daivata tataaka-karah subuddhih sattva-adhikah... sura-puujya drishte.
Aaraama daivata tataaka-karah subuddhih sattva-adhikah... sura-puujya drishte.
Meaning:
Mercury Aspect: Learned, writer, knows tricks/truth, wandering, lacks valor.
Jupiter Aspect: Builds gardens/temples/tanks, wise, great character.
Mercury Aspect: Learned, writer, knows tricks/truth, wandering, lacks valor.
Jupiter Aspect: Builds gardens/temples/tanks, wise, great character.
Sun in Sun's Sign - Aspects (Cont.)
३९. दुर्नाम कुष्ठम (ग) दतप्त तनुर्विलज्ञ्जः शुक्रेऽक्षिते दिनकरे विध ( ) णश्च सिंहे ।
कार्यप्रणाशनकरश्चतुरश्च शंद (षण्ड) चो (श्चो) रोऽप (न्य) तापनिरतो रविपुत्र दृष्टे ॥
कार्यप्रणाशनकरश्चतुरश्च शंद (षण्ड) चो (श्चो) रोऽप (न्य) तापनिरतो रविपुत्र दृष्टे ॥
Durnaama kushtha-gada-tapta tanur-vilajjah shukre-kshite...
Kaarya-pranaashana-karash-chaturash-cha shandah choro-anya-taapa-nirato ravi-putra drishte.
Kaarya-pranaashana-karash-chaturash-cha shandah choro-anya-taapa-nirato ravi-putra drishte.
Meaning:
Venus Aspect: Infamous, suffers from leprosy/disease, shameless.
Saturn Aspect: Destroys work, clever but impotent, thief, torments others.
Venus Aspect: Infamous, suffers from leprosy/disease, shameless.
Saturn Aspect: Destroys work, clever but impotent, thief, torments others.
Sun in Jupiter's Signs (Sagittarius/Pisces) - Aspects
४०. वाग्बुद्धिचित्त सुतभाक् सुतनुर्विशोको जीवर्क्षगे नृपसमः शशिवीक्षितेऽर्के ।
सौख्यार्थभाक् समरलब्धयशाः प्रचण्डः स्यात्स्पष्टवाक् क्षितिसुतेन बिलोकिते च ॥
सौख्यार्थभाक् समरलब्धयशाः प्रचण्डः स्यात्स्पष्टवाक् क्षितिसुतेन बिलोकिते च ॥
Vaag-buddhi-chitta suta-bhaak su-tanur-vishoko jeevarkshage nripa-samah shashi-veekshite-arke.
Saukhya-artha-bhaak samara-labdha-yashaah prachandah syaat-spashta-vaak kshiti-sutena vilokite cha.
Saukhya-artha-bhaak samara-labdha-yashaah prachandah syaat-spashta-vaak kshiti-sutena vilokite cha.
Meaning:
Moon Aspect: Good speech/mind, has sons, beautiful body, sorrowless, equal to a king.
Mars Aspect: Happy, wealthy, fame in war, fierce, clear speech.
Moon Aspect: Good speech/mind, has sons, beautiful body, sorrowless, equal to a king.
Mars Aspect: Happy, wealthy, fame in war, fierce, clear speech.
Sun in Jupiter's Signs - Aspects (Cont.)
४१. स्याद्धातुवाद (यान) लिपिकाव्यकु (क) लामु (सु) दक्षः सौम्येऽक्षिते मधुरवाक् जनसम्मतोऽर्के ।
जीवर्क्षगे च नृपतिर्धनवाहनाढयो जीवेक्षिते नृपसमो यदि वा सुविद्यः ॥
जीवर्क्षगे च नृपतिर्धनवाहनाढयो जीवेक्षिते नृपसमो यदि वा सुविद्यः ॥
Syaad-dhaatu-vaada lipi-kaavya-kalaasu dakshah saumye-kshite madhura-vaak jana-sammato-arke.
Jeevarkshage cha nripatir-dhana-vaahana-adhyo jeevekshite nripa-samo yadi vaa su-vidyah.
Jeevarkshage cha nripatir-dhana-vaahana-adhyo jeevekshite nripa-samo yadi vaa su-vidyah.
Meaning:
Mercury Aspect: Skilled in alchemy/writing/poetry/arts, sweet speech, liked by people.
Jupiter Aspect: King or equal to a king, rich in wealth/vehicles, learned.
Mercury Aspect: Skilled in alchemy/writing/poetry/arts, sweet speech, liked by people.
Jupiter Aspect: King or equal to a king, rich in wealth/vehicles, learned.
Sun in Jupiter's Signs - Aspects (Cont.)
४२. सद्गन्धमाल्य वनितांवर भोगभोगी शुक्रेऽक्षिते गुरुगृहे तपने च कान्तः ।
कांत (नीच) (तु) ष्पदरनश्चपलः (तिस्त्वशुचिः) परान्नकांक्षी च पापनिरतोऽर्कसुतेन दृष्टे ॥
कांत (नीच) (तु) ष्पदरनश्चपलः (तिस्त्वशुचिः) परान्नकांक्षी च पापनिरतोऽर्कसुतेन दृष्टे ॥
Sad-gandha-maalya vanita-ambara bhoga-bhogee shukre-kshite... kaantah.
Neecha-vritih tv-ashuchih para-anna-kaankshee cha paapa-nirato-arka-sutena drishte.
Neecha-vritih tv-ashuchih para-anna-kaankshee cha paapa-nirato-arka-sutena drishte.
Meaning:
Venus Aspect: Enjoys scents/garlands/women/clothes, handsome.
Saturn Aspect: Low livelihood, impure, eats others' food, engaged in sin.
Venus Aspect: Enjoys scents/garlands/women/clothes, handsome.
Saturn Aspect: Low livelihood, impure, eats others' food, engaged in sin.
Sun in Saturn's Signs (Capricorn/Aquarius) - Aspects
४३. श्रीसङ्गतो विगत सौख्यधनोऽर्कजक्षै मायापटुश्चलमतिः शशिवीक्षितेऽर्के ।
विद्वेष रोगसहितः कलहाच्च शास्त्राद्वयङ्गो भवेत् क्षितिसुतेन विलोकिते च ॥
विद्वेष रोगसहितः कलहाच्च शास्त्राद्वयङ्गो भवेत् क्षितिसुतेन विलोकिते च ॥
Shree-sangato vigata saukhya-dhano-arkajarkshe maayaa-patush-chala-matih shashi-veekshite-arke.
Vidvesha roga-sahitah kalahaach-cha shastraad-vyango bhavet kshiti-sutena vilokite cha.
Vidvesha roga-sahitah kalahaach-cha shastraad-vyango bhavet kshiti-sutena vilokite cha.
Meaning:
Moon Aspect: (Mixed) Associated with wealth but lost happiness? Skilled in illusion, fickle mind.
Mars Aspect: Hateful, sickly, deformed due to quarrels/weapons.
Moon Aspect: (Mixed) Associated with wealth but lost happiness? Skilled in illusion, fickle mind.
Mars Aspect: Hateful, sickly, deformed due to quarrels/weapons.
Sun in Saturn's Signs - Aspects (Cont.)
४४. क्रूरः शठो न शुभसर्वतनुर्दिनेशे सौम्येऽक्षिते शनिगृहेऽप्य धनापहारी ।
सर्वाश्रयो विपुलकीर्ति मतिर्मनस्वी जीवेऽक्षतैर्भ (क्षिते भ) वति शोभनकर्मशीतः ॥
सर्वाश्रयो विपुलकीर्ति मतिर्मनस्वी जीवेऽक्षतैर्भ (क्षिते भ) वति शोभनकर्मशीतः ॥
Kruurah shatho na shubha-sarva-tanur-dineshe saumye-kshite shani-grihe-apy-adhana-apahaaree.
Sarva-ashrayo vipula-keerti matir-manasvee jeeve-kshite bhavati shobhana-karma-sheelah.
Sarva-ashrayo vipula-keerti matir-manasvee jeeve-kshite bhavati shobhana-karma-sheelah.
Meaning:
Mercury Aspect: Cruel, deceitful, body not auspicious, steals money.
Jupiter Aspect: Shelter to all, great fame/intellect, wise, does good deeds.
Mercury Aspect: Cruel, deceitful, body not auspicious, steals money.
Jupiter Aspect: Shelter to all, great fame/intellect, wise, does good deeds.
Shloka 45 (Final Aspect)
४५. शंखप्रवाळ मणिभिर्गणिकार्थभागाज्जीवेद्रवौ (त्सुखी) शनिगृहे भृगुजेन दृष्टे ।
भूपाल मानपरिवर्धित हर्षचित्तः संस्तंभयत्परिगणन् रविपुत्र दृष्टे ॥
भूपाल मानपरिवर्धित हर्षचित्तः संस्तंभयत्परिगणन् रविपुत्र दृष्टे ॥
Shankha-pravaala manibhir-ganika-artha-bhaagaaj-jeeved-ravau shani-grihe bhrigujena drishte.
Bhuupaala maana-parivardhita harsha-chittah samstambhayat-pariganan ravi-putra drishte.
Bhuupaala maana-parivardhita harsha-chittah samstambhayat-pariganan ravi-putra drishte.
Meaning:
Venus Aspect: Lives by shells/corals/gems/prostitutes, happy.
Saturn Aspect: Kingly honor, increased happiness, defeats enemies (or rules over groups).
Venus Aspect: Lives by shells/corals/gems/prostitutes, happy.
Saturn Aspect: Kingly honor, increased happiness, defeats enemies (or rules over groups).
Closing Verse
॥ इति श्रीजातकसारदीपे सूर्यचाराध्यायों द्वात्रिंशः ॥
Iti Sri-Jataka-Sara-Deepe Surya-chaara-adhyaayo dvaa-trimshah.
Meaning:
Thus ends the Thirty-Second Chapter titled "The Chapter on the Transit of the Sun" in the glorious Jathaka Sara Deepa.
Thus ends the Thirty-Second Chapter titled "The Chapter on the Transit of the Sun" in the glorious Jathaka Sara Deepa.
Comments
Post a Comment